Kraftig snedfördelning i streamingekonomin visar ny rapport
Det senaste decenniet har vi sett en kraftig tillväxt av streamingtjänster, och idag är streaming det helt dominerande sättet att lyssna på musik. Samtidigt saknas det en fördjupad diskussion om streamingekonomin, hur den är uppbyggd och hur ersättningsmodellerna kan moderniseras och göras mer rättvisa. En ny rapport som idag släpps av den europeiska upphovsrättsorganisationen Gesac lyfter ett antal förslag på hur musikskaparnas roll i streamingekonomin kan uppvärderas.
“Study on the place and role of authors and composers in the European music streaming market” är en oberoende rapport framtagen av musikbranschexperten Emmanuel Legrand, på uppdrag av Gesac. Den visar hur streamingtjänsternas kvalitet förbättrats och hur antalet användare successivt har ökat, men att ersättningarna till musikskaparna inte följt med.
Rapporten ger en överskådlig beskrivning av streamingmarknaden idag, och hur de komplexa ersättningssystemen ser ut. Till exempel får låtskrivarna och musikförlagen bara 15 procent av streamingintäkterna, medan skivbolagen får tre till fyra gånger mer. Det här är ett upplägg som lever kvar från CD-eran, när skivbolagen hade stora investeringskostnader och tog stora ekonomiska risker, vilka inte gäller på samma sätt i dagens streamingekonomi.
Emmanuel Legrand lyfter också frågor om spellistornas och algoritmernas betydelse. För musikskapare idag är det ofta helt avgörande att få in sina låtar på populära spellistor hos streamingtjänsterna, men generellt saknas det transparens gällande hur listorna bestäms. Samtidigt lyfter rapporten problemen med payola-liknande upplägg, där ersättningen till musikskaparen sänks i utbyte mot ökad synlighet. Det visar på ett tydligt behov av ökad transparens i streamingtjänsternas algoritmer för att kunna nå en mer rättvis streamingekonomi.
En annan utmaning är att hanteringen av data om de olika verken ofta är bristfällig. För att musikskaparen ska få rätt betalt är det nödvändigt att streamingtjänsten har korrekt verksdata, så att rätt upphovsperson kan kopplas ihop med rätt intäktsström.
Rapporten föreslår även att streamingtjänsterna skapar nya funktioner som ger låtskrivarna ökad synlighet, till exempel genom att deras verk samlas, och görs sök- och klickbara.
- Streamingen fortsätter att vinna mark på område efter område, och det är viktigt att vi får en fördjupad diskussion om systemen och förutsättningarna, som i allt större utsträckning avgör hur kulturen mår och fungerar, säger Peter Lindström, Director Members & Markets på Stim.
- Stim arbetar oförtröttligt för att ge mesta möjliga värde till musikskaparna. Som delägare i ICE, ett av världens mest effektiva copyrighthanteringssystem, har vi kämpat hårt för att förbättra villkoren med streamingtjänsterna. Men mer måste göras. Det är hög tid att vi nu lyfter diskussionen om streamingen och sätter låtskrivarna mer i fokus, fortsätter Peter Lindström.
Läs hela rapporten här och en sammanfattning här.
Fakta
Musikbranschexperten Emmanuel Legrand har tagit fram en ny oberoende rapport som går igenom och förklarar hur dagens streamingekonomi ser ut, och lyfter flera viktiga förslag på hur vi kan få en mer rättvis och låtskrivarorienterad modell. Rapporten är beställd av Gesac, den europeiska branschorganisationen för Stimsällskap, som representerar över en miljon musikskapare och förlag. Rapportförfattaren har över 30 års erfarenhet i musikbranschen, bland annat som global redaktör för Billboard Magazine, och förslagen och åsikterna i rapporten är hans egna.
Kontakt:
Eric Aronson, presskontakt Stim
Hornsgatan 103, 104 62 Stockholm
08-783 95 65
eric.aronson@stim.se
Om Stim:
Stim brinner för Sveriges musikliv. Vi ser till att de som skapat musiken får betalt – oavsett var musiken spelas. Vi är en medlemsorganisation utan vinstintresse med fler än 100 000 anslutna låtskrivare, kompositörer och förlag. Stim hanterar varje år enorma datamängder och sitter på unik expertis om musikbranschen. Och så jobbar vi för upphovsrätten – utan den tystnar musiken.