Folkbildning 2.0
1900-talets kulturpolitik hade bildningssträvan som ledstjärna och kulturinstitutioner skapades för att förvekliga detta. Vilken roll spelar studieförbunden, föreningslivet, biblioteken, museerna, arkiven och kulturskolan i Stockholm 2030? Hur kan staden verka så att en modern folkbildning fortsätter att ge kulturlivet en stark förankring hos stockholmarna. Vilka nya arenor kommer att skapas och vem/vilka kommer att vara de pådrivande? Kom och diskutera detta spännande område!
Stockholms stad har tagit fram en framtidsvision, Vision Stockholm 2030. Det är en vision för utveckling och hållbar tillväxt, där kulturen är en viktig motor. Nu börjar utmaningen att omsätta visionen i praktisk handling. I en seminarieserie om fem, med olika perspektiv ges allmänheten tillfälle att diskutera med politiken, sakkunniga och aktörer inom Stockholms kulturliv.
Seminarieserien går mot sitt slut. På onsdag den 2 juni är det dags för det sista av fem seminarier om Stockholms kulturvision 2030.
Medverkande
Michel Wlodarczyk, Folkuniversitetet
Eva Swartz, Natur & kultur och kulturutredningen
Birgitta Englin, Riksteatern och kulturutredningen
Inga Lundén, Stadsbiblioteket
Madeleine Sjöstedt, (FP) kultur- och idrottsborgarråd inleder seminariet
Moderator: Gunilla Kindstrand, kulturjournalist
Tid: Onsdag den 2 juni 08:00 – 09:30, frukost serveras från 07:30
Plats: Klarabiografen, Kulturhuset
Anmälan: http://www.kulturvision2030.com
Presskontakt
Anna Klynning, informationschef Kulturförvaltningen, tfn 076 12 31 919
Simon Rothstein Frankander, pressansvarig Kulturroteln, tfn 076 82 51 604
Bakgrund
I Stockholms stads framtidsvision, Vision Stockholm 2030, är kulturen en viktig motor. Nu börjar utmaningen med att omsätta den i praktisk handling. Läs mer om seminarieserien på: http://www.kulturvision2030.com Här kan du också ta del av de två första seminarierna. Läs mer om hela visionsarbetet på: http://www.kulturvision2030.stockholm.se
Några röster från tidigare seminarier
1. Gårdagens spetsteknik är framtiden
− Jag tror att digitaliseringen ökar vårt behov av närvarobaserad kultur. Därför tror jag i grunden att teater, konserter, museer och bibliotek går en positiv framtid till mötes. Rasmus Fleischer, copyriot.se
− I USA finns en konstnär som skapar ett universum som samlar in känslor från tusentals bloggare där han direkt kan se att om det regnar i en stad så förändras humöret för massor av människor. Det är en typ av konst som lever på. Anders Rydell, Tidningen Konstnären och Bon Futur
2. Kulturstockholm – öppet dygnet runt . Om förutsättningar för 24-timmarsstaden:
− Det offentliga kulturstödet ska inte konkurrera med kommersiella alternativ. Annelie Telford, Debaser
3. Kulturen som katalysator för stadsutvecklingen:
− Idag finns ingen person att vända sig till för den vuxna nattlivskulturen. Det hade varit skönt att kunna sätta sig ner mer myndigheterna, då hade allt varit löst på några veckor. För det är ju inte så svårt det vi gör, vi ska ha ett kulturellt utbud under en bro… Jacob Grandin, Trädgården
− Mellanrummen är viktiga, där finns lokal befolkning och små aktörer. Det är där en stads kulturliv blomstrar upp. John Highson, People Owned
4. Smal + entreprenör = framgångsrik:
− Satsa på de inkubatorer som finns, med långa perspektiv. Inom kulturen behövs inkubatorer inte bara för studenter utan även längre fram i livet. Elisabeth Widlund, PR-byrån Westander
− Varför inte utnyttja kulturkompetensen också inom andra verksamheten i staden? Snart kommer man att kunna räkna på samhällsnyttan av att ha konstnärer ute på olika arbetsplatser. Emma Stenström, Handelshögskolan/Kulturekonomi.se
Film 1, Rasmus Flesicher: http://bit.ly/kulturvision_film_1
Film 2, Anders Rydell: http://bit.ly/kulturvision_film_2
Film 3, Jakob Grandin: http://bit.ly/kulturvision_film_3
Film 4, Carl Ehrenkrona: http://bit.ly/seminarium4_carl
Film 5, Emma Stenström: http://bit.ly/seminarium4_emma
Varmt välkommen!