Budgeteko 010614 kll 14-18.30

FORTS ROTEL VI, ÄLDREOMSORG Ann Mari Engel (v) Er peng är en check utan täckning. Våra väljare har för länge sedan insett att er reform är gammal konservativ högerpolitik. Majken Wennberg (v) Medicinskt färdigbehandlad är ett uttryck som bör bort. Det har hänt att patienter skickats hem på dagen för att komma tillbaka redan samma dag. Ann-Marie Furumark (s) Något nytt finns inte i majoritetens förslag. De penningmässiga förstärkningarna är bara skenbara. Har Birgitta Rydell och Hardy Hedman sålt sina själar? Leif Rönngren (s) Vi behöver en kriskommission. Men den politiska ledningen svarar med tystnad. Vi måste granska resursbristen, personalförsörjningen, de äldres behov och rättigheter. Skattesänkningar och neddragningar medför att det blir för lite tid till mötena mellan personal och den vårdbehövande. Birgitta Rydell (fp) Arbetet med att förbättra verksamheten är igång runt om i stadsdelarna, baserat på äldrevårdsinspektörernas rapport. Många arbetar dagligen hårt för att utveckla och förbättra äldreomsorgen. Någon kris kan vi inte tala om. Vi arbetar dagligen ute i verkligheten för att förbättra verksamheten. Viviann Gunnarsson (mp) Äldreomsorgsinspektörernas bedömningar får vi än så länge ta med en nypa salt, så länge verksamheten är så pass ny. Hamid Mosavi-Porasl (v) När det gäller äldreomsorg för äldre invandrare har majoriteten inte varit aktiv. Det är inte behoven som styr, det är resurserna. Hardy Hedman (kd) Det stora problemet när det gäller invandrare är socialbidraget till de äldre som inte varit här tillräckligt länge för att få pension. Men det kommer förmodligen att lösas snart. Ann Mari Engel (v) Problemen inom den kommunala hemtjänsten löses inte genom den föreslagna pengen. Bror Stefenson (kd) Ett problem är samarbetet mellan kommunen och landstinget. Här återstår mycket att göra. När det gäller skatten så är det så att trots att vi sänkt skattesatsen har staden fått in mer skattepengar, tack vare de goda tiderna. Louise du Rietz-Svenson (m) Vi försöker komma överens med landstinget så att de inte skriver ut patienter utan att det finns en mottagande läkare i primärvården. Debatten ajournerades till nattkröken. ROTEL VI KULTUR Birgitta Rydell (fp) Institution efter institution ökar besökstalen. Den föreslagna kulturbudgeten är mycket stark. Vi satsar på biblioteken så att de lokalt kan utöka öppettiderna. Den fria teaterverksamheten får ökat stöd, liksom att vi satsar på många andra kulturens områden. Vi vill kasta loss från de nationella kulturpolitiska målen - de utgör en hämsko för de nya kulturpolitiska mål vi ser framför oss. Cecilia Gardner Larsson (m) Stockholm har en oerhörd mångfald av kultur. I budgeten prioriterar vi det viktiga: barn och ungdomar, bibliotek. Vi vill gärna se nya aktörer som finansiärer inom kulturområdet. Eva Louise Erlandsson Slorach (s) Vi vill återställa studieförbundens stöd till 1998 års nivå. Vi vill satsa 25 miljoner extra till folkbildningen. Per Sundgren (v) Det behövs ett generöst offentligt stöd för att kulturlivet ska få en bra bas. Vi vill införa fri entré till stadens muséer. Det skulle öka tillgängligheten för många. Bror Stefenson (kd) Majoritetens förslag har väl så tydliga och ökande satsningar för 2002. Särskilt satsar vi på barn och unga. En mindre satsning som likväl är viktig är den på ett romskt kulturcentrum. Eivor Karlsson (mp) Kulturutbudet måste spridas till ytterstaden. Teater, konst och musik kan skapa förståelse mellan olika grupper. Kvinnokulturen bör få en mer framträdande plats, liksom verksamheter riktade till dem med språk- och kommunikationshandikapp. Stella Fare (sp) Ryggraden i Stockholms kulturliv är biblioteken, de får nu sju miljoner extra. Dessutom projekteras ett nytt bibliotek i Sickla udde. Kulturhusets uppryckning är glädjande, det har återfått mycket av sin förlorade publik. Glöm ej heller hur mycket ideellt arbete som läggs ner i inte minst ytterstaden. Birgitta Rydell (fp) De statliga målen måste förnyas och förändras, liksom synen på sponsring. Vi måste undanröja hindren för att öka sponsringen av kulturen. Hamid Mosavi-Porasl (v) I verkligheten blir de stora orden till luft. Det har vi noterat i min stadsdel. Ann Mari Engel (v) Majoriteten talar om en modern kulturpolitik i stället för de mål riksdagen enats om. Innebörden tycks vara att dra ner på utbudet i ytterstaden. Jag vill veta exakt vilka verksamheter som ska upphandlas. Stella Fare (sp) Vi gör vad stockholmarna vill: satsar på biblioteken. Antalet aktiviteter på dessa ökar, liksom utställningarna i ytterstadens konsthallar. Ann Mari Engel (v) Man måste vända sig till dem som inte tar del av kulturutbudet, inte bara dem som redan gör det. Mia Nikali (s) Resurser tas från stadsdelsnämnderna till kulturnämnden centralt. Kultursekreterarna lokalt försvinner. Totalt har barn- och ungdomssatsningarna ute i stadsdelarna minskat med nära 30 procent. Birgitta Rydell (fp) En viktig sak är att barn och ungdomar kan ta del av kulturen via skolan. Det finns kulturombud i snart sagt varje skola. Utbudet har ökat, liksom deltagandet i kulturaktiviteter bland de unga. Det händer jättemycket ute i våra stadsdelar, ni borde gaska upp er på vänsterkanten. Per Sundgren (v) Rydell nämner inte att stadsdelsnämnderna i vissa fall inte har ett öre till kulturverksamhet. Birgitta Rydell (fp) Då beror det på lokala prioriteringar. Eva Louise Erlandsson Slorach (s) På område efter område har kulturarrangemangen minskat i stadsdelarna. Detta är inget att vara stolt över. Cecilia Gardner Larsson (m) Företag som sponsrar får oftast dit en del av sina anställda och kunder till arrangemangen, människor som kanske annars inte skulle gått dit. Per Sundgren (v) Det kommer in så oerhört lite sponsorpengar. Vi får inte ha en övertro på sponsring. Dessa pengar är utmärkta som grädde på moset, men fria grupper får så gott som aldrig något och inte ens Stadsteatern kan få några summor att tala om. Björn Ljung (fp) Det viktigaste är inte kultursekreterare och administration utan den verksamhet som bedrivs. I förorten, som även jag bor i, är det framför allt biblioteken och aktiviteter för barn och ungdomar. Birgitta Rydell (fp) Vi ger tolv miljoner mer till biblioteken eftersom dessa är grundstenarna i verksamheten. Men vi måste också våga börja tala om kvalitet i kulturen. Kanske har vi fått ett utslätat kulturliv i vårt land för att vi inte vågat satsa på professionalism och kvalitet. Per Sundgren (v) Kvalitet är komplicerat. En del anser till exempel att grafitti är kultur, det håller inte alla med om. När stadsdelarna berövas sin kulturverksamhet blir de fattigare. Med folkpartiets Björklund och Rydell som borgarråd glöms talet om decentralisering bort och makten centraliseras. Vissa stadsdelar har smärtsamt tvingats avstå från att satsa på kultur. Bror Stefenson (kd) Du talar om tjänstemän och administration. Kultur finns det gott om i förorterna. Eivor Karlsson (mp) Vi måste ge alla barn en chans att ägna sig åt dans, teater och musik överallt i staden. Såväl Vår teater som Musikskolan har den största betydelse. Vi vill också satsa särskilt på musik för invandrare. Debatten ajournerades till nattkröken. ROTEL IV SKOLROTELN Jan Björklund (fp) Fyra lågstadieskolor i staden har - tack vare den nya skolpolitiken - i år lyckats få 100 procent av eleverna läs- och skrivkunniga fullt ut. Det lär vara närmast unikt för landet. Vi har lagt en ribba. Man hjälper ingen genom att ta bort ribban. På en högstadieskola i söderort har fyra grabbar härjat så att de tagit över ledningen av skolan. Jag menar att det enda rimliga är att splittra dem och placera dem på olika skolor. Ingen elev ska behöva vara rädd för att gå i skolan. Bildning, kunskap och lärande måste på nytt uppvärderas. Kristina Alvendal (m) Friskolor är bra för alla elever, de utvecklar genom sin konkurrens även den kommunala skolan. Det stämmer inte att de utarmar den kommunala skolan. Erik Nilsson (s) Utbildning är ett instrument för att utjämna klyftorna. Lika chans kräver olika resurser. Men vi ser nu oerhörda och ökande skillnader i resultat mellan de rika och fattiga stadsdelarna. Fristående skolor är bra som komplement men ni har glömt att utveckla den kommunala skolan. Margareta Olofsson (v) Personaltätheten måste ökas i skolan. Vi har lagt nya pengar som kan användas till kvalitetsförstärkningar. Barn är olika och skolschablonen måste differentieras och anpassas efter barnen. Hardy Hedman (kd) Vi måste få en stark triangel mellan lärare, elev och föräldrar. Skolan måste respektera föräldrarnas färdigheter och kunskaper om sina barn. Kontakten har ofta varit för enkanalig mellan skola och föräldrar. Den kristna värdegrunden passar oberoende av religion har det visat sig. Christopher Ödmann (mp) Ger man elever inflytande på allvar kommer de att ta ansvar. Det har också sparats alltför mycket på elevvård och skolhälsovård. Vi vill i stället öka resurserna. Att tvinga elever att gå om en klass, som nu sker, är negativt. Helve Tsai (sp) Det krävs andra alternativ för elever som inte trivs i skolan. De måste få ha vuxna förebilder kring sig och kunna komma ut i arbete i stället för att vantrivas i skolan. Sedan ska de garanteras plats i skolan på nytt om de så önskar. Jan Björklund (fp) Vilka barn förlorar i en skola utan tydliga kunskapskrav? Jo, arbetarklassens barn. Socialdemokraterna på Erlanders tid drömde aldrig om en flumskola. Sedan blev kunskapskrav ett fult ord. Insatserna måste ske redan på lågstadiet. Missar man där blir det svårare att reparera. Erik Nilsson (s) Det är riktigt att ställa krav. Men om problemeleverna ska ha möjlighet att nå de kraven måste de få stöd. Lotta Edholm (fp) Det talas för tyst om de studiemotiverade barnen. Vi försöker underlätta för dem. Grundskolan bör kunna erbjuda gymnasiekurser för exempelvis mattebegåvade barn som långt i förväg klarat av nians kurs. Elevens egna förutsättningar ska stå i fokus. Elever som behöver mer tid ska få det och de som går snabbare fram ska få den stimulans de behöver. Erik Nilsson (s) När vi löst problemen för dem som inte klarar målen kan vi diskutera hur vi ska klara stimulansen för de studiebegåvade. Claes-Göran Jacobson (v) Utbildningen bör göras till ett verktyg för demokratisering och jämlikhet, då kan den bli en progressiv kraft. Utbildning ska aktivt motverka köns- och klasskillnader i samhället. Ylva Branting (kd) Vi vill ha ett barnomsorgskonto, tyvärr sade riksdagen nej till det. Den pedagogiska verksamheten i förskolan är mycket viktig. Lovisa Morén (mp) Det behövs en kvalitetssatsning inom barnomsorgen. Det är där pengarna behövs. Hellre än maxtaxa borde resurserna satsas där. Jan Björklund (fp) Det är på grund av att miljöpartiet röstat igenom maxtaxan i riksdagen som vi inför den. Vi kan inte gärna tacka nej till 400 specialdestinerade miljoner. Margareth Melin (sp) Öppna förskolan är en viktig mötesplats för hemmavarande föräldrar och deras barn. Detsamma gäller Parkleken. Patricio Rodriguez (v) Vi anser alla kunskapsgrenar vara viktiga, inte bara de teoretiska. Jag anser att specialskolorna som inrättats också är positivt, liksom ett stort engagemang från föräldrarna. Vårt mål är en allmän obligatorisk tioårig skola. Inger Stark (v) Projektet "Jämställdhet i skolan" lades ned. Man frågar sig varför. Arbetet mot sexuella trakasserier mot skolflickorna måste intensifieras. Jan Björklund (fp) Vi har satsat på projektet "Skolfrid" som fokuserar på sexuella trakasserier och liknande. Kristina Alvendal (m) Det går inte att skruva klockan tillbaka. Valfriheten i skolan har kommit för att stanna. Erik Nilsson (s) Det är mycket enkelt. Det ska få finnas privata alternativ - men det ska vara lika villkor. Abebe Hailu (s) De välbärgade har fått skattesänkning medan kommunalt drivna förskolor och skolor fått försämrade villkor. Margareta Olofsson (v) Förvisso lägger denna majoritet mer pengar än vi gjorde på förskolan. Men frågan är om er höjning räcker. Vi säger bestämt nej till ert förslag att ta ut avgift i tolv i stället för elva månader i förskolan, alltså även den månad då man har semester. Hardy Hedman (kd) Att satsa på lågstadiet och förskolan med rätt pedagogik, det är att locka till kunskap och lärande. Det kan på sikt skapa en kunskapsrevolution. Erik Nilsson (s) Är ni medvetna om att det kommer att finnas 45 miljoner kronor mindre för barn med särskilda behov? Hardy Hedman (kd) Vi har ett system som är ojämnt. I Normalm satsar vi 16000 kronor per elev och år, i Rinkeby 43000 per elev och år. Det är ett bra system. Vi satsar mer resurser där det behövs. Debatten avbröts för måltidsintag. ------------------------------------------------------------ Denna information skickades av Waymaker http://www.waymaker.se Följande filer finns att ladda ned: http://www.bit.se/bitonline/2001/06/14/20010614BIT01010/bit0001.doc http://www.bit.se/bitonline/2001/06/14/20010614BIT01010/bit0001.pdf