Rådssalseko010618

Kommunfullmäktiges beslut i korthet Kundvalsmodell införs från årsskiftet inom hemtjänsten samt avlösar- och ledsagarservice. Dvs äldre och funktionshindrade får en "peng" med vilken de kan välja utförare av tjänsterna. Modellen införs först på prov redan 010901 i stadsdelarna Katarina-Sofia, Kungsholmen, Liljeholmen, Älvsjö och Östermalm. Detaljplaner på Lilla Essingen och Gärdet fastställda. NCC får köpa fastighet samt tomträtter inom Münchenbryggeriet. Akallavägen breddas provisoriskt. Mejeristen 1 på Årstafältet säljs till Arla Foods AB. Stadsdelsnämnderna får vidgat ansvar för det offentliga rummet, exempelvis enklare bygglov och markupplåtelser. Ny sotningstaxa antagen. NYA BESLUTSäRENDEN Utl. 70/01. Revisionsberättelser över de kommunala nämndernas verksamhet för år 2000 etc. Ingen debatt. ROTEL I Utl. 71/01. Stockholms stads årsredovisning för 2000. Carl Cederschiöld (m) Det är glädjande att vi hållit budgeten och till och med visar ett plus. Annika Billström (s) Vi föreslår att 340 miljoner avsätts för kompetensutveckling. Samt 50 miljoner till en miljöinvesteringsfond. Carl Cederschiöld (m) Därmed skulle ni ta bort 340 miljoner från satsningen på infrastruktur. Margareta Olofsson (v) Förvisso är budgeten i balans, men detta visar också att alla åtstramningar som gjorts inte var nödvändiga. Stadsdelarna har det fortsatt svårt. Carl Cederschiöld (m) Verksamheten har nytta av att vi har ett överskott. Viviann Gunnarsson (mp) Det är en märklig rutin att årsredovisningen behandlas först efter det att vi fastställt kommande års budget. Carl Cederschiöld (m) Det faktiska bokslutet har behandlats före budgetdebatten. ROTEL I + VI + V Utl. 72/01. Valfrihet inom äldreomsorg och omsorgen om funktionshindrade. Birgitta Rydell (fp) Misstron mot äldreomsorgen speglar den senaste tidens uppmärksamhet på olika brister. Vi lägger fram förslag om en äldreomsorgspeng. Den ger makten åt de äldre och deras anhöriga. Det är ett historiskt beslut för äldreomsorgen, 12 000 pensionärer ska från årsskiftet kunna välja vem de önskar ska utföra hemtjänsten. Det är sorgligt att se hur socialdemokraterna stoppar huvudet i sanden. Vi vill öka val-friheten för äldre och funktionshindrade. Kristina Axén Olin (m) Alla ska så långt som möjligt kunna välja vem man vill ha hjälp av, vem som ska utföra en tjänst som man har rätt till. Catharina Tarras-Wahlberg (s) Det handlar inte om att välja person utan om att välja utförare. Det är en helt annan sak. Leif Rönngren (s) Kundvalsmodellen är en fasad. Utgångspunkten är inte de äldres perspektiv utan ett företagarperspektiv. Mycket litet sägs om de äldres valmöjligheter i vardagen. Vi säger nej till pengsystemet, framför allt för att det inte fokuserar på de äldres behov. En god äldreomsorg handlar om resurser. Ann-Marie Furumark (s) Rydell tycker tydligen att problemet är att det finns för få privata aktörer på marknaden. Ärendet är synnerligen bristfälligt förankrat. Inget tyder på att det skulle bli bättre för de gamla. Birgitta Rydell (fp) Välfärdssystemen måste förändras i riktning mot mer differentierade tjänster, fortfarande inom ramen för den gemensamma välfärden. Om medborgarna ska vara beredda att betala för välfärden måste vi ompröva formerna. Leif Rönngren (s) Ingen är emot valfrihet, men vi måste fylla välfärden med innehåll. Ni öppnar upp för tilläggstjänster som ska köpas, alltså att plånboken ska styra. Birgitta Rydell (fp) Ja, liksom nu ska man kunna köpa till exempelvis städning. Ann-Marie Strömberg (v) Ni sätter igång ett omfattande systemskifte inom äldreomsorgen. Detta är ingen valfrihet. Det man får hjälp med styrs av biståndsbedömarna, som måste vara mycket restriktiva. Verklig valfrihet skulle det vara om reglerna för biståndsbedömningen var generösare. Det behövs mer resurser, inte detta krångliga och byråkratiska system. Stella Fare (sp) Vi kan se en positiv utveckling av möjligheten att ge tilläggstjänster. Kreativitet och konkurrens behövs och kommer att förbättra äldreomsorgen. De äldre klagar på kvaliteten och att de inte får träffa rätt personer. Iris Birath (v) Det man vill påverka är sådant som vilken mat som ska lagas, om man ska gå på promenad, när man ska stiga upp. Inte vilket företag som ska utföra tjänsterna. Louise du Rietz-Svenson (m) Äldrepengen handlar om att de gamla själva ska få avgöra hur de vill ha det. Vi räknar med att fler företag med olika profiler ska växa fram. Leif Rönngren (s) Runt om i staden skärs möjligheterna att till exempel komma ut på promenad ned. Då är det ju ointressant vem som utför tjänsten. Ann-Marie Strömberg (v) Köpandet av tilläggstjänster är helt beroende av plånboken. Vi får således ett a- och ett b-lag bland de gamla, de som har råd och de som inte har råd. Eivor Karlsson (mp) Få privata bolag är intresserade av att ta över denna verksamhet. Remisstiden i detta viktiga ärende har varit oacceptabelt kort. Birgitta Rydell (fp) Vi har diskuterat denna fråga i över ett år. Det kan inte gärna komma som en fullständig nyhet. Många ligger i startgroparna för att komma igång med företag inom hemtjänsten, privata, kooperativa, ideella. Notera att kommunalarbetareförbundet framhållit att det är bra för deras medlemmar att ha många arbetsgivare att välja bland. Iris Birath (v) Tvärtom. Kommunal säger nej till privatiseringar och är emot kundvalsmodellen. Juan Carlos Cebriàn (s) Detta är en påtvingad reform som inte har med valfrihet att göra. Ingen av alla de funktionshindrade jag träffat har framfört önskemål om en peng. Ingen remissinstans hoppar av glädje, allra minst de handikappades organisationer. Kristina Axén Olin (m) De jag känner med funktionshinder vill välja. Varför skulle vi förvägra dem den rätten? Den som inte vill välja behöver inte göra det fortsättningsvis heller. Birgitta Rydell (fp) Ett opinionsinstitut har frågat de äldre om de tror att det skulle bli bättre med valfrihet. Också en majoritet av s- och v-väljarna trodde så. Ni tycks inte ha era väljare med er. Iris Birath (v) Valfrihet är förvisso bra. Men vilket bolag som gör tjänsten är inte valfrihet. Hardy Hedman (kd) Systemet kommer att innebära att stadsdelarna måste skärpa sig för att tillgodose de former av service som efterfrågas. Majken Wennberg (v) Kommunal i Stockholm har klart och tydligt tagit ställning mot kundvalsmodellen. Likaså har exempelvis de synskadade uttalat kritik. Det finns möjlighet i dag att välja anhörigvårdare. Varför införs då detta system? Lilian Falkbäck (s) Man hinner inte utvärdera erfarenheterna från de fem stadsdelar där systemet införs redan 1 september. Ärendet har stressats fram utan eftertanke. Ann-Marie Furumark (s) Vi ifrågasätter prioriteringen: att ni i första hand vill skapa en flora av privata företag i stället för att skapa verklig valfrihet genom att anslå tillräckliga resurser. Sluta svamla, lyssna på de gamla. Vi är inte emot privata alternativ, men anser att huvuddelen av omsorgen ska bedrivas i kommunal regi. Leif Rönngren (s) Det är ett oerhört glapp mellan ansvarigt borgarråds retorik och den verklighet där de gamla och personalen verkar. Ann-Marie Strömberg (v) Tid och kontinuitet är det som pensionärerna efterfrågar. Annett Öhman Karlsson (s) För att bedriva god vård krävs personal som känner sig delaktiga och som kan påverka sitt arbete. Vård för gamla ska inte drivas i vinstgivande syfte. Louise du Rietz-Svenson (m) Precis som vi gör de äldre olika prioriteringar. Det är fullt rimligt att den som så vill ska kunna unna sig lite guldkant på tillvaron i form av tilläggstjänster. Ann-Marie Furumark (s) Välbeställda människor har alltid kunna köpa guldkant på sin tillvaro. Jag misstänker att de här tilläggstjänsterna är till för att sockra förslaget för näringslivet. Eivor Karlsson (mp) Det finns en stor grupp gamla som aldrig har råd att sätta någon guldkant på tillvaron. Hela förslaget bär återremitteras. Remisstiden har varit alldeles för kort. Bror Stefenson (kd) Hur kan oppositionen veta att det blir sämre genom förändringen? Låt oss diskutera kvaliteten utifrån den satsning som görs. Inget säger att arbetet blir bättre utfört om kommunal personal gör jobbet i stället för en privat företagare. Låt oss pröva på ett valfrihetssystem och sedan ytterligare förbättra det. Iris Birath (v) Inget nytt finns i förslaget vad avser möjligheten att välja för brukarna. Det enda nya är att en marknad skapas för en massa privata företag. Louise du Rietz-Svenson (m) En marknad ger upphov till nya alternativ som ger en verklig valfrihet. Cath. Tarras-Wahlberg (s) Hur ska de svåra ärendena lösas? Exempelvis är det inte många missbrukare som själva skulle medge att de är just det. Då lär det bli biståndsbedömaren som styr val av utförare och då är det inte mycket till valfrihet. Vore det inte bättre att utöka kunskapen inom egen regi. Risken finns att det dyker upp utförare som är dagsländor. Karin Hanqvist (s) Pensionärerna är oftast till freds med den hjälp de får. Men de ängslas över hur hårt pressad personalen är. Förbättringar inom äldreomsorgen handlar om tid och resurser. Birgitta Rydell (fp) Det värsta som kan hända inom äldreomsorgen är att vi bara låter den rulla på i gamla spår. Det behövs nya modeller. Ann-Marie Strömberg (v) Det är ansvarslöst att sätta en så stor omorganisation i sjön när så många frågetecken finns. Ann-Marie Furumark (s) I Linköping finns ett intressant system där alla som fyllt 75 har rätt till tolv timmars hemtjänst utan någon prövning i form av biståndsbedömning. Vi skulle vilja utreda ett liknande system. Birgitta Rydell (fp) Problemet är att det kostar mycket för pensionärerna i Linköping. En tjänst som hos oss kostar 600 kronor kostar i Linköping 1600 kronor. Cath. Tarras-Wahlberg (s) Om de privata utförarna fallerar, har vi då en reserv i egen regi att tillgå? Enligt ert förslag behöver det ju inte finnas egen regi- verksamhet i varje stadsdel. Birgitta Rydell (fp) Man kan samarbeta över stadsdelsgränserna. Joen Lagerberg (m) Det tycks vara smärtsamt med systemskiften. Jag är övertygad om att vi får en bra äldrevård med kundvalssystem. Votering begärdes i vilken förslaget vann fullmäktiges bifall med siffrorna 52 mot 41 (5 avstod). Votering begärdes likaledes om ett tilläggsförslag från s och v med innebörd att den som själv inte kan eller vill välja utförare skall garanteras omsorg utförd i kommunens egen regi. Förslaget avslogs med siffrorna 52 mot 41 (5 avstod). ROTEL I Utl. 73-74 samt 76/01. Bordlades. Utl. 75/01. Redovisning av motioner, inlämnade före den 1 juli 2000, som inte behandlats av kommunstyrelsen. Ingen debatt. Utl. 77/01. Försäljning av stadens aktier i Fastighets AB Hotell och Restaurangskolan i Stockholm (FABHRIS). Ingen debatt. Utl. 78/01. Redovisning av policy för upphandling, konkurrens och valfrihet i Stockholms stad. Minoritetsbordlades. ROTEL II Utl. 79/01. Namn för gata inom stadsdelen Norrmalm. Ingen debatt. Utl. 80/01. Förslag till detaljplan för kv Lux mm inom stadsdelen Lilla Essingen. Cecilia Obermüller (mp) Husen bör innehålla inte enbart bostäder utan även arbetsplatser. Parkeringsnormen liksom exploateringsgraden är för hög. Vi önskar återremiss. Jean Anderson (v) Det borde ingå en stor andel hyreslägenheter i området. En bollplan borde också planeras in. Antalet parkeringsplatser måste minska. Stella Fare (sp) Lyckligtvis har vi lyckats rädda kvar två gamla fina industribyggnader i området. Mikael Söderlund (m) En avvägd och bra lösning, anser vi. Det sköna läget tas tillvara och vi skapar förutsättningar för så många boende som möjligt. Utl. 81/01. Förslag till detaljplan för Smyrna 4 m m inom stadsdelen Ladugårdsgärdet. Mikael Söderlund (m) Ett klokt sätt att åstadkomma 120 nya bostäder i ett attraktivt område. Carin Jahn (s) Vår starka invändning gäller upplåtelseformen. Här var det meningen att det skulle vara hyresrätter. Dick Urban Vestbro (v) Vi stöder byggnationen. Men majoriteten hade önskat avgöra ärendet bakom lyckta dörrar i stadsbyggnadsnämnden. Länsstyrelsen har påpekat att ärendet måste avgöras i fullmäktige. Cecilia Obermüller (mp) Vi är emot bygget. Säkert ett femtiotal träd måste fällas. ROTEL III Utl. 82/01. Försäljning av fastigheterna Lustgården 10 på Kungsholmen och Ludvigsberg 3, tomträtterna Ludvigsberg 16 - 18 på Södermalm samt avtal om överlåtelse av del av Södermalm 2:8. Sten Nordin (m) I 20 år har Münchenbryggeriet varit i privat ägo. Köparen har visat att man är en seriös förvaltare. Det finns inget skäl att kommunen skulle behålla tomträtten. Det är naturligt att denna övergår till fastighetsägaren. Per Bolund (mp) Ett komplicerat ärende med många beståndsdelar som hellre borde behandlats en och en. Fastigheterna bör upplåtas med tomträtt. Det ger konstiga signaler att sälja dessa fastigheter, de borde behållas i stadens ägo. Ann-Marie Strömberg (v) Det är egendomligt att majoriteten tar ett bud som ligger 23 miljoner under budet från en annan intressent, nämligen Mälarsalen AB. Sten Nordin (m) Det finns inget jämförbart högre bud. Det finns ett bud på Ludvigsberg 3 och 4, men vi säljer bara Ludvigsberg 3. Börje Vestlund (s) Detta försäljningsärende är ett utslag av nepotism. Det tycks ha varit viktigast att tillfredsställa NCC. Affären luktar illa. Inge-Britt Lundin (fp) Det är rimligt att NCC får köpa resterande fastigheter. Vi har åstadkommit en paketlösning som är acceptabel för både staden och NCC. Votering begärdes varvid KS förslag vann gillande med 50 röster mot 44. Utl. 83/01. Hemställan om genomförandebeslut för provisorisk breddning av Akallavägen med därtill hörande konsekvensåtgärder och om särskild tilldelning av 45 miljoner kronor. Sten Nordin (m) Bakgrunden är dels utvecklingen i Kista med den stora investeringsvilja många företag visar, dels att detta medför ökad trafik. Därför föreslår vi denna breddning som kan ge dubbel kapacitet, vilket väsentligt skulle lätta situationen. Inge-Britt Lundin (fp) Det är oerhört viktigt att ge Kista de utvecklingsmöjligheter stadsdelen behöver. Breddningen är av nöden. Ann-Marie Strömberg (v) En mycket dålig lösning som flyttar problemet mot Akalla. Eftersom E18 inte är klar förr än tidigast 2008 är det ett mycket långvarigt provisorium vi talar om. Ingen breddning av Akallavägen. Gräv ner E18 i tunnel. Per Bolund (mp) Detta är ett vansinnigt intrång på grönområden. Bullret kommer att öka kraftigt och drabbar de boende. Här visar betongpartierna vad de går för. Svante Linusson (sp) Köerna som nu står på Akallavägen kommer i stället att stå inne i Akalla. Det blir en väsentlig försämring av boendemiljön. I stället krävs en kraftig utbyggnad av kollektivtrafiken. Börje Vestlund (s) Jag har Akallavägen utanför sovrumsfönstret. Vägen har varje morgon och kväll stående köer. Några naturvärden går inte till spillo vid en breddning. Dick Urban Vestbro (v) Bakom detta förslag ligger ett krav från företagarna i Kista. De vill inte ta samma hänsyn som alla andra. Sten Nordin (m) Förhoppningsvis kommer Tvärbanan så småningom förlängas till Kista. Men för ögonblicket är denna breddning nödvändig. Votering skedde varvid KS förslag vann gehör med 71 röster mot 25. Utl. 84/01. Försäljning av markområde mellan kv Danmark och Borgarfjordsgatan, fastigheten Danmark 3 i Kista. Bordlades. Utl. 85/01. Försäljning av tomträttsfastigheten Mejeristen 1. Teres Lindberg (s) Ytterligare ett bevis på att Stockholm är till salu. ROTEL I + III + II Utl. 86/01. Stadsdelsnämndernas ökade ansvar för det offentliga rummet. Sten Nordin (m) Stadsdelsnämnderna får nu ett större ansvar för bland annat bygglovsfrågor och kan ge medborgarna rakare och tydligare besked. Stella Fare (sp) Detta är en logisk vidareutveckling av stadsdelsnämndsreformen. Ann Mari Engel (v) Det finns en risk att stadsdelsnämnderna i och med detta åläggs uppgifter som de inte har resurser att klara av. Erik Nilsson (s) De riktigt stora frågorna som vägar och bostäder är ännu olösta. Det vore intressant att försöka få till stånd en utvidgning av det föreliggande förslaget. ROTEL VII Utl. 87/01. Uppföljning av sommarbarnsverksamheten år 2000 samt inriktning för år 2001. Annett Öhman Karlsson (s) Alla barn har rätt att få sina behov tillgodosedda. De som nu får åka på kollo är de som ska ta hand om oss när vi blir gamla. Ann-Marie Strömberg (v) Hela 930 barn har inte fått en kolloplats, det är 930 barn för många. Ni har återigen gjort kollo till något som är till för fattigmans barn. Alf T Samuelsson (kd) Målsättningen är att alla barn och ungdomar som söker kolloplats ska få det. Vi nådde inte riktigt ambitionsnivån. Men vi är på rätt väg. Fler var på kollo 2000 än 1999. Att inte alla barn får plats är ett gammalt fenomen. ROTEL VIII Utl. 88/01. Förslag till ny sotningstaxa. Ingen nämnvärd debatt. Slut klockan 20.14. ------------------------------------------------------------ Denna information skickades av Waymaker http://www.waymaker.se Följande filer finns att ladda ned: http://www.bit.se/bitonline/2001/06/19/20010618BIT01010/bit0002.doc http://www.bit.se/bitonline/2001/06/19/20010618BIT01010/bit0002.pdf