Störningsjouren: Trygghetsarbetare i Stockholmsnatten
När många av oss andra varvar ner och tar kväll – då går Störningsjouren på sitt pass. I 33 år har de varje natt året om bidragit till att det är lugnt och tryggt i våra bostadsområden. En uppgift som kräver lika delar empati, prestigelöshet och tålamod. Och en och annan kanelbulle.
I Stockholmshems lokaler på Hornsgatan håller de till, Störningsjouren. Här är det uppbullat med fika och natten är ung.
Todd Lawrence har arbetat på Störningsjouren i femton år. Han om någon borde ju veta, har anledningarna att höra av sig förändrats över tid?
– Inte mycket, de speglar samhället ganska bra faktiskt. Vi har blivit mindre toleranta för rökning till exempel och det gör att fler ringer för att de störs av tobaksrök, säger Todd.
Hög musik stör mest
Störningsjouren tar emot akuta och pågående störningar via telefon. De åker alltid hem till den som anmält och lyssnar. Skollov (föräldrafritt) genererar en del samtal, men i övrigt är det lika många som ringer, oavsett vilken helg i månaden det är. Även om evenemang som fotbolls-VM och Mello betyder lite fler samtal.
– Det absolut vanligaste är att det spelas hög musik. Och den absolut vanligaste reaktionen vi får är att de genast säger förlåt för att de inte vet om att de stör, säger Christian Lundgren, chef för Störningsjouren.
– Vi åker inte ut för att sätta dit någon, båda är våra kunder och båda bor hos oss – det är utgångsläget.
Bättre ringa än låta bli
Christian betonar att det inte finns något område som utmärker sig i negativ mening. Hur många samtal som kommer in beror helt enkelt på hur många som bor just där. ånga lägenheter genererar fler störningsärenden.
Att bo i ett flerfamiljshus innebär att vissa ljud ingår, men ju senare på kvällen desto tystare ska det vara.
– Det är bättre att ringa än att låta bli, vi finns ju här för alla som vill ha stöd och hjälp och vi talar inte om vem som har klagat. Men känner man sig bekväm att ta kontakt med sin granne så kan ofta saker och ting lösas på plats, menar Christian.
– Den dagen grannar börjar prata mer med varandra får vi söka nya jobb, flikar Todd in, med glimten i ögat.
Empati är hårdvaluta
De tio medarbetarna på Störningsjouren är anställda av Stockholmshem. Det är ovanligt eftersom bostadsbolag oftast använder sig oftast vaktbolag.
– Vi bär inte uniform utan visar enbart ID-kort. Det hjälper oss faktiskt i arbetet eftersom vi inte uppfattas som provocerande.
Vilka passar då för jobbet?
– Du ska ha bra människokännedom, bemötandet är det viktigaste. Vi träffar folk som är drabbade av hemlöshet, ensamma eller där medicinen är slut på en söndag. Då gäller rätt attityd – empati är hårdvaluta för oss. Vi rekryterar gärna från exempelvis vården, psykiatrin och förskolan, berättar Christian.
Serviceinsats – ingen myndighet
Här jobbar alla med alla. De varvar mellan att vara ute på körningar, alltid i par, och att ta emot samtal på ledningscentralen.
– Vi finns till för hyresgästerna och det är deras upplevelse som står i centrum. Vi är ingen myndighet, vi är en serviceinsats, säger Todd.
– Oss kan man även ringa om det finns obehöriga i trapphus, vind- eller källarutrymmen, tillägger Christian. Vi är trygghetsarbetare.
Timmarna går och efter en lugn måndagsnatt är det dags att åka hem och dra ner rullgardinen. Att somna på morgonkvisten är de vana vid, så några direkta sömntips har Störningsjourens personal inte. Eller förresten, riktigt dåliga TV-serier är nog det bästa sömnpillret ändå.
Tips från Störningsjouren
Hemmafest? Informera grannarna i god tid i förväg. Och kom ihåg de i trappuppgångarna bredvid.
Störningsjouren – så här funkar det
- En gemensam service för hyresgäster som bor hos i de kommunala bostadsbolagen Stockholmshem, Svenska Bostäder, Familjebostäder samt Järfällahus och Arbetarbostadsfonden
- Cirka 80 000 lägenheter är kopplade till Störningsjouren
- Under ett år åker de på 5 000-7 000 ärenden
- Nästan hälften av alla samtal kommer under veckosluten
- Här arbetar tio personer, fem varje natt. Samtliga är anställda av Stockholmshem
Taggar:
