Lärdomar från Fukushima till det svenska säkerhetsarbetet
Pågående och planerade säkerhetshöjande åtgärder ska värderas i ljuset av Japanhändelsen. Det slogs fast vid Strålsäkerhetsmyndighetens årliga möte med de kärntekniska anläggningarnas VD:ar och ägarrepresentanter.
Vid Strålsäkerhetsmyndighetens årliga möte med de kärntekniska anläggningarnas VD:ar och ägarrepresentanter, låg fokus på kärnkraftsolyckan i Fukushima och dess konsekvenser för säkerhetsarbetet vid de svenska anläggningarna.
Under mötet diskuterades bland annat de stresstester som EU har aviserat. Stresstesterna innebär att tillståndshavarna ska analysera vilka möjligheter anläggningarna har att stå emot påfrestningar som de inte ursprungligen är konstruerade för att klara. Det kan exempel handla om jordbävningar, översvämningar eller terrordåd.
– Men vi har också diskuterat att pågående och planerade säkerhetshöjande åtgärder ska värderas i ljuset av Japanhändelsen, säger Ann-Louise Eksborg, Strålsäkerhetsmyndighetens generaldirektör. Vilka åtgärder är mest prioriterade för att ge optimal säkerhet på kortare och längre sikt?
– Det här är ett arbete som måste ske i samverkan mellan Strålsäkerhetsmyndigheten och kärnkraftsindustrin, och under mötet framkom att vi är eniga om att avsätta resurser att driva frågan vidare.
Efter mötet poängterade Ann-Louise Eksborg också att den svenska modellen för säkerhetsarbetet bygger på kontinuerliga förbättringar, oavsett inträffade incidenter och olyckor.
– Till exempel beslutade myndighetens föregångare SKI 2005 om föreskrifter som säger att tillståndshavarna ska modernisera sina anläggningar med hjälp av den tekniska utveckling som skett sedan verken byggdes, och därmed höja säkerheten.
– Och arbetet med att utarbeta de säkerhetskrav som ska gälla för kommande moderniseringar har påbörjats. Här driver myndigheten bland annat ett antal forskningsprojekt vars resultat kommer att omvandlas till nya säkerhetskrav.
Ett antal regeringsuppdrag driver ytterligare på säkerhetsarbetet. Just nu arbetar Strålsäkerhetsmyndigheten med uppdrag vad gäller skyddet av kärntekniska anläggningar mot terrordåd, myndighetens syn på åldrande kärnkraftverk samt en översyn av den svenska tillsynsmodellen. Uppdragens resultat blir sedan även de en del av säkerhetsarbetet.
– Det nationella ansvaret för strålsäkerheten i Sverige är tydligt, konstaterar Ann-Louise Eksborg. Strålsäkerhetsmyndigheten ställer krav på tillståndshavarna utifrån ett strålsäkerhetsperspektiv, och bedriver tillsyn för att verifiera att industrin efterlever kraven. Tillståndshavarnas ansvar är att leva upp till de säkerhetskrav som vi ställer.
För mer information
Strålsäkerhetsmyndighetens pressjour 08-799 40 20
Taggar: