Stora brister i strålsäkerhet inom sjukvården

Sjukvården lever inte upp till de krav som ställs på strålsäkerhet. Det leder till att röntgenundersökningar genomförs i onödan och att stråldoserna blir för höga.  Vid strålbehandling kan patienter drabbas av felbehandlingar eller onödiga biverkningar. Det visar en rapport från Strålsäkerhetsmyndigheten.

Strålsäkerhetsmyndigheten har gjort en bedömning av strålsäkerheten inom sjukvården. I rapporten konstaterar myndigheten att sjukvården generellt inte lever upp till de krav som ställs på strålsäkerhet.

- Bristerna ökar risken för allvarliga biverkningar samt för akuta och sena strålskador. Hur allvarliga konsekvenserna blir beror dels på hur hög stråldos patienten utsätts för, dels på hur många som bestrålas, säger Catarina Danestig Sjögren, inspektör på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Ett problem är att många röntgenundersökningar görs i onödan. En tidigare studie som Strålsäkerhetsmyndigheten har gjort visar att så är fallet i 20 procent av datortomografiundersökningarna. Dessutom saknas i vissa fall metodbeskrivningar och i andra fall följer personalen inte de metodbeskrivningar som finns.

- Det leder till att stråldoserna blir högre än nödvändigt och strålning ökar risken för cancer, säger Catarina Danestig Sjögren.

Vid strålbehandling finns det brister i de rutiner och metoder som ska säkerställa att patienten får avsedd behandling. Om stråldosen blir för låg till tumören får behandlingen inte önskad effekt och om stråldosen blir för hög till frisk vävnad kan patienten drabbas av allvarliga eller onödiga biverkningar.

- De stora bristerna i strålsäkerhet beror på hur landstingen styr, följer upp och utvecklar verksamheten. Framför allt har man inte tydligt definierat ansvar och roller i organisationen, vilket ökar risken för att undersökningar och behandlingar genomförs på fel sätt, säger Catarina Danestig Sjögren.

- För att öka landstingens medvetenhet om att god hälso- och sjukvård också handlar om god strålsäkerhet ska vi nu arbeta mer med information till landstingsledningarna. Dessutom ska vi dels öka antalet inspektioner, dels granska hur sjukvården arbetar med åtgärder för att minska stråldoser till patienterna.

Ytterligare information:
Catarina Danestig Sjögren, inspektör på Strålsäkerhetsmyndigheten. Nås via myndighetens pressjour 08-799 40 20.

Läs mer på www.stralsakerhetsmyndigheten.se

Fakta om undersökningen
Rapporten redovisar erfarenheter från tillsynen av nio landsting under åren 2005-2010. De inspektioner som genomförts under 2011 visar på samma brister.

Fakta
Utgångspunkten för en strålsäker sjukvård är att alla medicinska bestrålningar ska vara berättigade och optimerade samt att dosgränser för personal och allmänhet inte överskrids. Det betyder i korthet att strålning inte ska användas i onödan och att dosen till människor ska vara så liten som möjligt samtidigt som det avsedda resultatet uppnås.

Taggar: