Strokevården får underkänt på flera områden
I Socialstyrelsens stora utvärdering av hela strokvårdskedjan är det mycket som får underkänt. Det finns en otydlig samordning efter stroke mellan landsting och kommuner vilket gör att strokepatienterna kommer i kläm, vilket leder till brist på stöd och eftervård. Det finns även stora könskillnader vad gäller tillgång till rehabilitering och stödet till anhöriga är också mycket bristfälligt visar rapporten. Att det finns brister är ingen nyhet för oss på STROKE-Riksförbundet, det får vi dagliga samtal om.
Samordning ger bättre resultat I de kommuner som uppger att det finns samordningsplaner med landstinget finns det tydliga positiva resultat vad gäller till exempel allmänt hälsotillstånd, nedstämdhet och tillgodosett behov av rehabilitering. STROKE-Riksförbundet kan inte acceptera att nästan hälften av kommunerna saknar en samordning med landstingen. Förbundet kräver att landstings- och kommunpolitiker tar sitt ansvar och ser till att det utfärdas samordningsplaner som sedan följs upp och utvärderas.
Anhöriga får inget stöd När det gäller anhöriga som också har fått svara på frågor visar undersökningen, att sjukdomen får stora konsekvenser för anhöriga, däribland bundenhet och minskat förvärvsarbete. Det är få anhöriga som uppger att de har fått något stöd från kommunen trots att kommunen är skyldig att ge detta enligt lag. De som säger sig att de har fått någon form av stöd är i stor utsträckning missnöjda eller mycket missnöjda med det erbjudna stödet. Kommunernas insatser att stödja anhöriga på olika sätt måste förbättras det är inte rimligt att anhöriga ska bära ett sådant tungt lass när det gäller omhändertagandet. Kommunerna måste utforma en plan för anhörigstödet och lära av andra där man har lyckats att fånga upp anhöriga och ge dem stöd. Människor är olika och behöver stöd i olika former.
Anmärkningsvärda könsskillnader Det finns även stora könsskillnader när det gäller tillgång till rehabilitering. Dubbelt så många män som kvinnor får dag- och teamrehabilitering efter insjuknandet i stroke. Man kan ju fråga sig vad dessa skillnader beror på? En sak är säker det behöver utredas eftersom det inte är acceptabelt att det finns så stora könsskillnader.
Det akuta omhändertagandet När det gäller den akuta strokevården pekar Socialstyrelsen ut följande förbättringsområden:
• Förkorta väntetider i strokevården. • Öka andelen patienter som får vård på strokeenhet. • Förbättra sekundärpreventiv läkemedelsbehandling. • Operera fler för förträngning i halspulsådern (karotisstenos).
Det är inte rimligt att väntetiderna på vissa sjukhus är långa, då vi vet att efter en stroke så dör 2 miljoner celler varje minut. Det vill säga Snabb insats räddar hjärnan. De senaste åren har tiden från insjuknande till behandling på sjukhuset minskat och på många håll markant men det finns fortfarande behov av att förbättra detta ytterligare..
Det är positivt att fler får vård på strokeenhet eftersom det räddar liv, minskar funktionshinder och beroende. Men många ligger först på en annan avdelning innan de kommer till strokeenheten. Andelen som kommer direkt till strokeenheten behöver ökas.
STROKE-Riksförbundet kräver att: • Alla kommuner upprättar samordningsplaner tillsammans med landstingen och tar fram vårdprogram för rehabilitering och där det tydligt framgår vem som har ansvaret • Alla oavsett kön och ålder erbjuds en god rehabilitering efter hemkomsten och en återkommande rehabilitering efter behov • Alla kommuner tar fram en handlingplan för stöd till anhöriga, stödet måste individanpassas. Stödet ska följas upp och utvärderas kontinuerligt • Förbättringar inom akutvården med bla kortare väntetider och ökad tillgång till vård på strokeenhet.
STROKE-Riksförbundet vill se att politikerna i kommuner och landsting ta sitt fulla ansvar och följer de lagar som finns!
Sven Andréasson Ordförande STROKE-Riksförbundet
*Länk till den nationella utvärderingen av strokevårdskedjan: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-11-2
Taggar:
