Länder mellan demokratiskt helande och auktoritär plåga

Allt fler länder i världen kan varken betecknas som renodlade demokratier eller som renodlade diktaturer. Men hur ska styrelseskicket i dessa regimer beskrivas? Vilka omständigheter leder till att regimerna uppstår och vad krävs för att utvecklingen ska byta rikting och istället gå mot ökad demokrati? Det är några av frågorna som utforskas i Prometokrati. Mellan diktatur och demokrati.

Antalet diktaturer i världen fortsätter att minska. Antalet demokratier har, efter att ha ökat i flera decennier, däremot stagnerat och ligger numera runt 115. Följaktligen finns det fler och fler stater som varken kan kategoriseras som det ena eller det andra. Det är länder som lyckas upprätta vissa demokratiska institutioner och rent av håller regelbundna val, men där yttrandefriheten är kringskuren, det politiska våldet påtagligt och skyddet för mänskliga rättigheter varierar från svagt till obefintligt.

– Det nya begrepp vi skapat, prometokrati, går tillbaka på den grekiske guden Prometheus. Enligt mytologin gav han elden åt människorna och för det straffades han med att kedjas till ett berg. På dagen kom en örn och åt av hans lever och varje natt växte lever ut igen, varpå örnen kom tillbaka för att plåga honom igen, berättar Sten Widmalm, den ena av bokens två redaktörer. Symboliken är passande eftersom dessa stater, likt en Prometheus, verkar dömda att slitas mellan demokratiskt helande och auktoritär plåga, menar han.

Det finns flera skäl att studera prometokratier, framhåller redaktörskollegan Sven Oskarsson.

– Självklart utgör dessa regimer ett allvarligt problem för de egna medborgarna, som hålls i ett tillstånd av maktlöshet, rättslöshet och sårbarhet. Men dessa regimer kan också vara en utmaning för stabilare demokratier genom att de medverkar till en uppluckring av demokratiska normer och till en större acceptans för auktoritära tendenser.

 Boken vänder sig till studenter i statsvetenskap och utvecklingsstudier, men kan med fördel även läsas av alla som intresserar sig för demokratifrågor och regimstudier.

Om författarna:
Sten Widmalm är professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet. Sven Oskarsson är docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet.

Övriga medverkande i boken är Christofer Berglund, Elin Bjarnegård och Sverker Finnström, samtliga verksamma vid Uppsala universitet, samt Jan Teorell, Lunds universitet, och Rickard Lalander, Stockholms universitet.

För mer info kontakta:
Caroline Boussard
Förläggare Samhällsvetenskap
046-31 21 46
caroline.boussard@studentlitteratur.se

Fakta om Studentlitteratur AB
Studentlitteratur AB är Sveriges ledande förlag för kvalificerad kurs- och facklitteratur. Företagets samlade utgivning omfattar över 3 500 titlar författade av 4 000 forskare och lärare. Förlaget är verksamt inom läromedel för grundskola och gymnasium, kurslitteratur för universitet och högskola samt kvalificerad facklitteratur för yrkesverksamma. Läromedel som integrerar böcker och digitala medier utgör en växande del av utgivningen. Företaget, som är familjeägt, omsätter drygt 210 miljoner kronor och har 105 anställda. Verksamheten finns i Lund.