Manliga politiker får mer utrymme i samhällsjournalistiken

Hur framställs kvinnor respektive män som valt att äntra den politiska arenan i medierna? Är frågor till Annie Lööf av en annan karaktär än de som ställs till Stefan Löfven? I en ny bok från Studentlitteratur undersöks om politiker gestaltas olika beroende på kön och om samhällsjournalistiken är neutral.  Bokens ämne är högaktuellt när valrörelsen 2014 inleds. 

I boken konstateras att politiken i dag är medialiserad, vilket betyder att den filtreras genom, tolkas av och representeras i medierna. För merparten av medborgarna är mediebilden den enda vi får uppleva och lära oss tycka, känna och ha åsikter om när det gäller politik. Vi träffar inte våra folkvalda i verkligheten utan vi läser om dem, hör dem på radio och ser dem i tv-sofforna. Utifrån detta och i samtal med familj, vänner och bekanta bildar vi oss uppfattningar om enskilda politiker och var vi själva står i politiska frågor.

– Medierna har därför en möjlighet att fungera som en viktig funktion för att påverka och skapa förändring i den så kallade genusslentrian som så vanligt förekommer, säger bokens författare Mia-Marie Hammarlin och Gunilla Jarlbro, båda verksamma vid Lunds universitet.

Kvinnor och män i offentlighetens ljus är ett resultat av ett treårigt forskningsprojekt som fokuserat på mediedrev och mekanismerna bakom medieskandaler. Under tiden studien pågick bytte flera svenska riksdagspartier ordförande och här föddes tanken att studera medierepresentationen av fem manliga och fem kvinnliga partiledare, från den dag de blev valda och sju dagar framåt. I ett av bokens kapitel djupstuderas Tobleroneaffären och vad som sker med medierepresentationen av en politiker, i detta fall Mona Sahlin, när drevet är ett faktum.

Studien visar att de manliga politikerna får mer utrymme, såväl i antal som utifrån storlekarna på artiklarna och att de i större utsträckning än sina kvinnliga kollegor får komma till tals i politiska sakfrågor.

– Vi har genom arbetet med denna bok sett att kvinnliga politiker och ledare inte visas den respekt i medierna som sig bör, i egenskap av sin offentliga roll säger Mia-Marie Hammarlin och Gunilla Jarlbro. Kvinnor får oftare frågor om sitt yttre eller i egenskap av någons mor eller maka. Manliga ledare däremot omtalas främst i egenskap av sin profession eller göranden.

Boken avslutas med en sammanfattning av resultaten från undersökningen. Författarna visar här att det faktiskt har skett en positiv förändring i svensk samhällsjournalistik men att det fortsatt går långsamt.  

 – Vi är mitt uppe i valåret 2014 och vet fortfarande inget om utgången, mer än att vår nästa statsminister blir en vit, medelålders man. Den 29:e i ordningen sedan allmän rösträtt infördes 1921.

Om författarna:

Mia-Marie Hammarlin är lektor i medie- och kommunikationsvetenskap och journalistik vid institutionen för kommunikation och medier vid Lunds universitet. Hon har också arbetat som journalist inom public service-radio och -tv. Gunilla Jarlbro är professor i medie- och kommunikationsvetenskap och verksam vid Institutionen för kommunikation och medier vid Lunds universitet. 

För ytterligare kommentarer kontakta:

Gunilla Jarlbro Tlfn: 046-222 88 37
Mia-Marie Hammarlin Tlfn: 0730-87 14 60  

För beställning av recensionsexemplar: 

Pia Johansson, förlagsassistent Studentlitteratur

E-post: pia.johansson@studentlitteratur.seTlfn: 046-31 22 02

Fakta om Studentlitteratur
Studentlitteratur är Sveriges ledande utbildningsförlag. I nära samverkan med företrädare för förskola, grundskola, gymnasium och vuxenutbildning, universitet och högskola samt yrkeslivet utvecklar företaget produkter som stödjer kunskaps- och kompetensuppbyggnad längs hela kunskapsresan. Företaget, som är familjeägt, finns i Lund. Studentlitteraturkoncernen omsätter drygt 290 miljoner kronor och har 130 anställda.

Taggar: