Sveriges lärosäten underkänner Högskoleverkets granskningar

Högskoleverkets kvalitetsgranskningar av landets högre lärosäten är undermålig. Det framgår av en rapport som Sveriges universitets- och högskoleförbund släpper idag. Särskilt allvarlig är kritiken med tanke på att Högskoleverkets granskningar ligger till grund för om lärosätena ska få lov att fortsätta bedriva en viss utbildning eller inte.

Varför är andelen disputerade lärare i Gävle, 34 procent, ”otillfredsställande låg” när genomsnittet i landet är 35 procent och fem andra lärosäten får godkänt för 30 procent eller lägre? Varför är 13 procent disputerade lärare i Blekinge för litet, när Mittuniversitetets 9 procent anses helt i sin ordning? Varför är andelen disputerade lärare i läkarutbildningen för ointressant för att ens mätas?
Detta är exempel på inkonsekventa och godtyckliga bedömningar som framkommit när SUHF - Sveriges universitets och högskoleförbund - granskat Högskoleverkets kvalitetsgranskningar.

– Sveriges universitet och högskolor motsätter sig absolut inte en granskning, säger SUHFs ordförande, Lunds universitets rektor Göran Bexell. Utvärderingar är viktiga för oss som leder lärosätena, för lärarna, för skattebetalarna som lägger ner 30 miljarder kronor varje år på högre utbildning och inte minst för studenterna.
– Däremot måste kvalitetsgranskningarna ha betydligt högre kvalitet än vad de har idag.

SUHFs allra viktigaste invändning rör dock att resultaten av utbildningen, den verkliga kvaliteten, granskas så lite. Studenternas examination, examensarbeten och framför allt den nytta de har av utbildningen i sina fortsatta liv måste utgöra en avgörande del av kvalitetsutvärderingarna.

Nedan följer ett axplock av den kritik som SUHFs granskare har kommit fram till:
• Utvärderingssystemet byggdes upp för dialog mellan HSV och lärosäte om förbättring men används nu för utsortering. Det är som om ett förtroligt utvecklingssamtal plötsligt skulle avgöra fortsatt anställning. Det är en mycket stor förändring, utan att systemet har anpassats till de nya syftena.
• HSV har visserligen fastställt kriterier som bedömarna ska använda för utvärderingarna, men kriterierna måste anpassas och konkretiseras för varje utvärdering. De faktiska kriterierna och gränserna för godkänt utvecklas i praktiken av granskarna medan utvärderingen pågår. De är inte färdiga eller kända när granskningen börjar, när lärosätena sänder in material eller vid platsbesöken. Ibland är de inte ens kända i efterhand, ty det framgår inte alltid klart i vare sig rapporterna eller i kanslerns beslut varför en utbildning godkänts medan en annan ifrågasätts. Detta är lindrigt sagt inte rättssäkert för lärosätena.
• Hur de viktiga granskarna väljs ut av HSV är oklart. Det gäller både deltagande lärare och studenter. Ibland är granskarna en homogen grupp, ibland inte. För sjuksköterskeutbildningen hade varenda granskare själv sjuksköterskeexamen eller studerade för denna examen, för läkarutbildningen var alla granskare läkare eller läkarstudenter, för lärarutbildningen redovisades inte om granskarna hade lärarutbildning eller ej. Varför?
• I stora utvärderingar finns det ingen människa som deltagit i alla platsbesök, av praktiska skäl. Det gör att mycket möda borde ägnas åt att säkra att likvärdiga bedömningar görs av olika bedömargrupper. Hur HSV arbetar med detta viktiga problem går inte att klarlägga. Verkets rapport från den stora lärarutbildningsutvärderingen är skriven som om en enda grupp bedömare granskat alla utbildningarna. Så gick det inte till.
• Varje rapport om ett ämne eller ett program inleds med basfakta om utbildningen. Men de faktorer som anses viktiga varierar. Varför är det viktigt att för utbildningar i medicin och vård redovisa hur stor andel av lärarna som har läkarexamen resp. sjuksköterskeexamen, men inte ta upp hur många lärarutbildare som har lärarexamen? Varför är andelen disputerade lärare viktig i alla utvärderingar utom läkarutbildningens?

SUHFs egen granskning av granskarna gick till på följande sätt: en granskningsgrupp utsågs bestående av en humanist, en medicinare, en naturvetare, nu verksamma som rektor, prorektor respektive vicerektor vid lärosäten av olika storlek, alla med stor erfarenhet av utvärderingar. Sveriges Förenade Studentkårer utsåg en student. Gruppen har läst dokument, gjort platsbesök och intervjuat nyckelpersoner vid HSV, och har sänt en enkät till alla lärosäten. 90 procent av dessa svarade. Gruppen har hämtat synpunkter från studenter som varit medlemmar i HSVs granskningsgrupper. En expert har specialgranskat sex stora utvärderingar.

För mer information tala med:

SUHFs ordförande Göran Bexell, rektor Lunds universitet tel. 070-559 70 01
SUHF:s vice ordf Agneta Stark, rektor Högskolan Dalarna tel. 0705-52 80 43
Pam Fredman, styrelseledamot SUHF, rektor Göteborgs universitet tel. 0708-58 92 00
Marita Hilliges, prorektor Högskolan i Halmstad, expertgruppen tel. 0705-77 71 31

Se inlägg på DN-debatt http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=850190
Ladda ner SUHFs rapport från http://www.suhf.se/web/Nyheter.aspx

Taggar: