Idag presenteras de nominerade till Tidskriften Betongs priser!

Idag presenteras de 21 nominerade till årets betongpriser som delas ut på Betonggalan den 21 november i Berns Stora Salong. Sju kategorier med tre nominerade i varje ska till slut få en vinnare och det är tidskriftens läsare som avgör vem som vinner genom röstning på hemsidan.

Sju kvalificerade juryer har arbetat hela våren med att ta fram tre kandidater till Tidskriften Betongs olika priser. De sju kategorierna är föruom Årest Miljöpris även Årets Betongarkitekt, Årets Betongforskare, Årets Betongkonstruktör, Årets Betongdesigner, Årets Betongentreprenör och Årets Montageledare. Vinnarna utses genom att tidskriftens läsare får rösta på hemsidan www.betonggalan.se. Röstningen startade idag och pågår fram till den 1 november.

Följande har nominerats (motivering följer längre ner):
På hemsidan presenteras de nominerade även med intervjuer.

Årets Betongforskare:
Katja Fridh, tekn. dr. & universitetslektor, LTH
Anders Rönneblad, tekn. lic., Cementa & LTU
Ulrika Nyström, tekn. dr. Chalmers

Årets Betongarkitekt:
Sanna Hederus & Åsa Kallstenius, Kod Arkitekter
Maud Karlström, White arkitekter
Bolle Tham & Martin Videgård, Tham & Videgård

Årets Betongkonstruktör:
Anna Jacobson, Tyréns
Jan Larsson, Ramböll
Ebbe Rosell, Trafikverket

Årets Betongentreprenör:
Jimmy Lund, Värmdö Bygg
Henrik Ribbing, Nord Skatepark
Thomas Gustavsson, NCC

Årets Montageledare:
Lars Andersson, Finja Prefab
Nils Nilsson, Strängbetong
Börje Karlsson, Växjö Elementmontage

Årets Betongdesigner:
Caroline Brahme
Lovisa Wattman
Cecilia Ström

Årets Miljöpris:
Väla gård, Helsingborg
Uarda 5, Solna
E4an Rotebro

Här nedan följer motiveringarna:

Katja Fridh, tekn. dr. & universitetslektor, LTH, för det arbete hon gjort kopplat till CO2-upptag hos befintliga betongkonstruktioner. Är delförfattare till internationell artikel (under Review) som etablerat en modell för beräkning av nationella CO2-upptag som tillämpad i Sverige visat att ca 300 000 ton CO2 årligen tas upp av befintlig betong. Hon har även publicerat delrapporter om CO2-upptag inomhus och i krossad betong inklusive provningsmetoder.   

Anders Rönneblad, tekn. lic., Cementa & LTU, för hans arbete med värmelagringens betydelse inom "smart cities". Ett större nyligen avslutat projekt delfinansierat av Energimyndigheten har visat på en ökande betydelse av tunga stommar i hållbart byggande. Detta förklaras av att förutom tidigare kända energibesparingar innebär ett lågt installerad effektbehov att effekttoppar kan minskas, vilket ger lägre klimatpåverkan från den. Utifrån detta har han lyckats skapa ett nytt större 3 årigt samprojekt ihop med bl.a. EON kring dessa frågor i ett av Sveriges tre stora stadsbyggnadsprojekt.   

Ulrika Nyström, tekn. dr. Chalmers. Ulrika har forskat inom området fysiskt skydd med inritning på armerade betongkonstruktioner och deras respons vid stötvågs- och splitterbelastning. Forskningen har till största del bedrivits genom numeriska studier. Inom ramen för det forskningsprojekt där Ulrika har varit huvudaktör har en materialmodell för att beskriva den dynamiska responsen av betong utvecklats, implementerats och utvärderats.   

Sanna Hederus & Åsa Kallstenius, Kod Arkitekter Widerströmska huset, Karolinska Institutet i Solna. För en fint och omsorgsfullt projekterad byggnad för kontor och undervisning inom Karolinska Institutet, Widerströmska huset i Solna. Den stora volymen är väl behandlad och fasadelementen av prefabricerad betong med ingjutet tegel ger vacker mönsterverkan. Teglet anknyter till den anslutande äldre tegelarkitekturen men på ett helt nytt sätt. Entré och inre hall exponerar stora obehandlade betongytor samt utsmyckning i betong, som ställs mot signalfärgade dörrar och golv – tufft och elegant. (En blinkning mot Garnisonen?)  

Maud Karlström, White arkitekter James Reader och Rebecka Wijk Koggens gränd i Malmö. för ett genomarbetat och stramt utformat flerbostadshus med fina detaljer och materialmöten vid Koggens gränd i Malmö. Byggnaden är projekterad med stor hänsyn till långsiktig användbarhet och materialval. Till exempel har betongbjälklagens möjligheter till stora spännvidder utnyttjats för att uppnå flexibla planlösningar. I fasaderna ställs prefabricerade element av vit betong mot inklädnader av träpanel. De vinklade balkongskärmarna av betong vid gavlarna är eleganta på ett återhållsamt sätt.  

Bolle Tham & Martin Videgård, Tham & Videgård Sommarhus på Lagnö i Österåker för ett stiligt sommarhus av exponerad betong i Östhammars skärgård. Gestalten bildas av en rad gavlar med traditionellt formade sadeltak som ansluter till varandra likt sjöbodar på rad.  Fasaden är stram, av platsgjuten betong, med minimalistiska detaljer. Genom att det visar materialet så väl blir det på många sätt sinnebilden av ett betonghus, och att skalan är så liten gör att det ser läckert ut.

Anna Jacobson, Tyréns är i grunden konstruktör av bro- och anläggningskonstruktioner. Hon har 20 års erfarenhet av betongkonstruktioner, främst broar, i stort och smått. I dagsläget jobbar Anna främst som ansvarig för de stora projekten, där bland de senaste kan nämnas dubbelspårsutbyggnad förbi Gamla Uppsala. Ett projekt innehållande ett flertal avancerade betongkonstruktioner, bl.a. en 600 m lång betongtunnel. Sedan årsskiftet är Anna funktionsansvarig för bro i FSK 05, den del av Förbifart Stockholm som i trafikplats Hjulsta binder ihop de långa tunnlarna mellan Kungens kurva och Lunda med en kortare tunnel, Hästatunneln, under Järvafältet. Projektet kommer enligt nuvarande tidplan att sträcka sig till 2021! Sedan två år har Anna också varit starkt drivande i skapandet av Tyréns Broakademi. Tyréns Broakademi är en form av traineeprogram för unga brokonstruktörer. De får under ett års tid förlägga ca 20 procent av sin tid på broakademin där de får ta del av externa och interna föreläsningar varvat med studiebesök och verksamhetsutvecklande arbetsuppgifter – allt i syfte att ge de nya konstruktörerna en optimal introduktion till yrkesrollen och alla dess aspekter. Anna fungerar i detta både som organisatör och samordnare samt som föreläsare inom främst betongkonstruktion.

Jan Larsson, Ramböll Civilingenjör är med drygt 25 års erfarenhet av bro- och anläggningsprojektering en av landets mest välmeriterade brokonstruktörer. Jan tog examen som Väg- och vattenbyggare på KTH 1987 och sedan dess har han arbetat som brokonstruktör i en lång rad bro- och anläggningsprojekt, både betong- och samverkanskonstruktioner. Sedan 1995 har Jan varit uppdragsledare och teknikansvarig för ett stort antal bro- och anläggningsprojekt, allt från tidiga utredningsskeden till detaljprojekteringsskeden och granskning av konstruktionshandlingar. Jan har också erfarenhet från projektering av betongkonstruktioner i stora bergtunnelprojekt. Under senaste åren har Jan medverkat som biträdande uppdragsledare och ledande brokonstruktör i stora projekt såsom nya sträckning av E4 söder om Sundsvall med över 20 broar och Västlänken i Göteborg.  

Ebbe Rosell, Trafikverket Civilingenjör är med drygt 30 års erfarenhet en av bro- och anläggningsprojektering är en av landets välmeriterade brokonstruktörer. Ebbe tog examen som Väg- och vattenbyggare i Luleå 1984. Ebbe har arbetat som brokonstruktör på Brotec brospecialister AB och på AB Jacobson & Widmark innan han började på Trafikverket (tidigare Vägverket) år 2001 som Brospecialist och rådgivare inom teknikområde bro. Som konsult har Ebbe konstruerat och bärighetsutrett broar i armerad betong, spännarmerad betong och ett antal stålbroar. På Trafikverket (tidigare Vägverket) har Ebbe bland annat arbetat med rådgivning och information om broteknik och regelverk för broar, Nationell teknisk kontaktperson för brodelen av Eurokod 2, EN 1992-2, Vägverkets representant i EU-projektet Sustainable Bridges. Civilingenjör Ebbe Rossel har i sin karriär visat sin önskan och förmåga att implementera nya metoder och idéer samt att bidra med innovation och nytänkande. Civilingenjör Ebbe Rossel har under sin 12-åriga yrkeskarriär på Trafikverket (tidigare Vägverket) koncentrerat sig på att utveckla det svenska regelverket för brobyggnad och har arbeta mycket med anpassning av den nya bronormen till Eurokoderna under senaste åren. Ebbe har haft en ledande roll vid skapandet av TRVK Bro och TRVK Tunnel. Hans insatser för att åstadkomma en bättre och modernare bronorm har uppskattats av landets brokonstruktörer. Ebbe fick sin första erfarenhet av färsk betong när han var 8 år. Efter att han med kompisen Lars hade lekt mitt bland männen som med kärror och landgångar göt bjälklag för ett nytt sjukhus hittade hans mor lera som inte gick bort i tvätten på hans nya byxor. Sedan fick han inte leka med Lars.  

Jimmy Lund, Värmdö Bygg. Åstadkommer bra och effektiva gjutningar genom att söka samarbete och prova nya produkter. Genuint engagerad och intresserad av materialet betong.   

Thomas Gustavsson, NCC. Thomas är för närvarande ansvarig för gjutningarna på Skandion i Uppsala. Komplicerade gjutningar med bland annat järnmalmsbetong.

Henrik Ribbing, Nord Skatepark.  Nord Skatepark har gjort fantastiska skateboardsparker med mycket gott resultat runt om landet. Deras ambition och vilja att utföra jobbet på bästa möjliga sätt kommer delvis av att de själva är skateboardsåkare och väldigt kräsna när det gäller banans kvalitet. Ofta är det 100 procent handarbete som kräver extremt noggrannhet.

Lars Andersson, Finja Prefab. En komplett montageledare som med stort ansvar planerar och montageleder både små som stora projekt, han håller alltid en bra kontakt med såväl fabrik som kund. Lars med sin höga kompetens inger trygghet hos både företaget och beställare.

Nils Nilsson, Strängbetong. Nils är en av Strängbetongs mest erfarna montageledare som nomineras för sina insatser som ansvarig för montaget av Friends Arena och nu pågående Mall of Scandinavia, båda i Arenastaden i Solna. Nisse är mycket uppskattad av såväl kunder som internt inom Strängbetong, där han gärna stöttar mindre erfarna medarbetare samt engagerar sig i utvecklingsfrågor.   Börje ”Wippe” Karlsson, Växjö Elementmontage Börje har under många år har lett utvecklingen av säkrare prefabmontage för hela branschen och som också på ett föredömligt sätt drivit sitt montageföretag med säkerheten i främsta rummet.

Caroline Brahme har genom att använda betong i en unik kombination med grönska visat på betongs många outforskade möjligheter.  Markplattan Grey to Green ger nya möjligheter till vegetation på alla platser där marksten används. http://carolinebrahme.com/

Lovisa Wattman. Med industridesignern Lovisa Wattmans minimalistiska, väldesignade badrumsserie i mjuk betong får betongen en självklar plats i det moderna badrummet. Särskilt intressant är att Lovisa har en lång erfarenhet i arbete med olika material som glas och keramik och applicerar den erfarenheten på materialet betong. På så sätt lyfts detta material upp som ett modernt alternativ till porslin och glas. Ledord: Nyskapande-originell-snyggt. www.lovisawattman.se

Cecilia Ström har visat med designen och tillverkningen av serien för markplattor ”delTa” ett spännande formgivningskoncept. Hon själv beskriver delTa som  ”en unik markplatta i betong som öppnar upp för fantasi & kreativitet. Med inspiration av barns lek har byggstenar utformats så att de kan ligga i olika mönster med plats för naturens element som sand, sten, vatten och gräs. I serien DelTa ingår plattor med vattenrännor som tillsammans kan bilda ett vattendelta. Konceptet omfattar prefabricerade hål som gör det möjligt att installera LED armatur eller stolpar till ett modulsystem för exempelvis vind, solskydd eller odling”. Juryn vill framhäva denna design för sitt utforskande, lekfulla arbete med en vanligtvis industriell produkt som markplattor. Ledord: lekfullt-kreativt-design www.ceciliastrom.se 

Väla gård är en kontorsbyggnad tänkt för ca 60 hyresgäster och färdigställdes 2012. Fastigheten är belägen på Kanongatan 100 i Helsingborg och ägs av Skanska Sverige AB.  Väla Gård har projektutvecklats med ett omfattande miljöprogram som styr mot en minimerad miljöpåverkan genom ett flertal åtgärder som bland annat bidragit till att minska energianvändningen och nå ett noll netto gällande primärenergi. Detta kombinerades med ett fokus på att skapa en sund inomhusmiljö via genomtänkta materialval och ett bra inomhusklimat. Detta ger förutsättningar för en god arbetsmiljö med ett gott arbetsklimat och ett ökat miljömedvetande hos hyresgästen. Den beräknade energiprestandan för byggnaden uppgår till -21,4 kWh per m2 Atemp och år och producerar alltså med energi än vad som används (exkl. hyresgäst el), inklusive hyresgäst el är den beräknade energiprestandan 3 kWh per m2 Atemp och år. Den stora minskningen av energiförbrukningen tillsammans med produktionen från solcellerna bidrog bl.a. till att alla poäng inom kategorin ”Energy and Atmosphere” erhölls i LEED. Alla kemikalier som används registreras i Skanskas Kemdatabas och utvärderas mot Skanskas kemikaliekrav som baseras på kraven i REACH och är anpassade till branschen via Basta. Inga kemikalier värderade som Utfasning får användas om det finns bättre alternativ och om de används ska motiv samt mängd och placering dokumenteras. Brandskyddssystem utan bromerade och klorerade flamskyddsmedel har använts. Halogenfria material har valts, t.ex. kanalisationsrör, kablar, el- och elektronikkomponenter o.s.v. Alla byggvarudeklarationer har sparats i en miljöloggbok. För projektet sattes målet att inget av avfallet under byggproduktionen skulle gå till deponi. Man nådde målet och slutresultatet efter avslutat projekt blev att inget byggavfall gick till deponi. Sandwichelement levererades från Finja Prefab och grundplattan göts med betong från Sydsten som innehåller en del flygaska för att minska miljöbelastningen från cementen. Användandet av en tjock betongstomme ledde till ett tätt klimatskal som hjälper till att minska energianvändningen. Det första man möts av när man kliver in genom entrédörrarna till byggnaden är ett vackert slipat betonggolv. Projektet fick 95 av 110 poäng i LEED. Bara 3 byggnader i världen har fått högre poäng för LEED NC eller CS.

Uarda 5, Solna är ett projekt där man med många genomtänkta lösningar skapat en byggnad med låg energiförbrukning och stor flexibilitet när det gäller användning. Man har här lyckats utnyttja två unika egenskaper hos betong: den tunga energilagrande stommen och möjligheten att bygga med stora spännvidder.  Något som ger goda förutsättningar för ändamålsenliga lokaler med behagligt inneklimat och samtidigt låg miljöpåverkan - både nu och i framtiden.

Ceequal-projektet E4an Rotebro består av två nya vägbroar över järnvägen vid E4 Rotebro i Sollentuna – Sveriges mest trafikerade korsning. NCC har valt en lösning där den permanenta norrgående bron byggs bredvid sitt slutliga läge och skjuts på plats, vilket är bättre för miljön, mer kostnadseffektivt och förbättrar framkomlighet under byggtiden. Ombyggnaden av Rotebro-broarna är Sveriges första miljöcertifierade infrastrukturprojekt. Projektet klassas enligt det brittiska systemet Ceequal, som är ett certifieringssystem som ska förbättra hållbarheten i mark och anläggningsprojekt under hela livscykeln.

För mer information kontakta:
Roger Andersson
Chefredaktör
Tidskriften Betong
0733-905519
roger@betong.se

Taggar: