Larmen om konstgräsplaner starkt överdrivna

Efter larmen om befarad spridning av mikroplaster från konstgräsplaner kommer en ny studie från Danmark med helt andra siffror. Studien, som bygger på en genomgång av tillgängliga studier gjorda i Sverige, Norge, Holland och Danmark, visar på en möjlig spridning av gummigranulat till vattendrag på mellan 2,5-36 kg per år. Detta är en stor kontrast mot de antaganden som gjorts i Sverige och som legat mellan 500 kg upp till 3 ton per år.

Studien är gjord av Danmarks mest framstående tekniska institut, Teknologisk Institut (TI), som sedan 1906 arbetat med att främja forskning och utveckling i Danmark.

– Jag är väldigt förvånad över de siffror jag har sett cirkulera i Skandinavien. Till att börja med så finns det studier som visar att det mesta av den påfyllnad som behövs av granulat beror på kompaktering och inte svinn. För det andra filtreras det mesta av regnvattnet ned genom konstgräset och rinner inte av planen, det finns alltså inga stora vattenmängder som kan dra med sig granulat någon längre sträcka, säger Hanne Løkkegaard på Teknologisk Institut.

En konstgräsplan fylls på i snitt med 2200 kg nya granulat per år. Enligt den danska studien så beror 67-86 procent av påfyllnadsbehovet på kompaktering. Av återstående mängd granulat hamnar det mesta på ytor och jord runt omkring planen medan en mindre andel kan nå vattendrag via dagvattenbrunnar eller gå direkt ut i vattendrag om konstgräsplanen ligger i närheten av något sådant.

– Våra massbalansberäkningar visar att den mängd granulat som kan nå hela vägen fram till vattenmiljön, uppgår till mellan 2,5-36 kg per bana och år. Att det är så stort spann beror på att det fortfarande är brist på mätdata från konstgräsplanerna. Men de siffror vi räknat fram är baserade på de senaste tillgängliga studierna och det bästa vi kan åstadkomma i dagsläget, säger Hanne Løkkegaard på Teknologisk Institut.

Det går att minska risken för spridning ytterligare genom bra skötsel och andra åtgärder som till exempel filter vid dagvattenbrunnar.

– Vi har kommit långt i Danmark vad gäller skötsel av planerna och min uppfattning är att vi ligger närmare det nedre spannet, det vill säga närmare 2,5 kg än 36 kg per år och plan, säger Hanne Løkkegaard på Teknologisk Institut.

– Det här är siffror som är 99 procent lägre än vad IVL länge har hävdat och borde öppna för att åter börja använda materialet i våra kommuner. Vi vet sedan tidigare att det är ofarligt samt att total miljöpåverkan är betydligt lägre än alternativa lösningar, säger Fredrik Ardefors, vd Svensk Däckåtervinning.

Läs hela studien här

Om Svensk Däckåtervinning AB
Svensk Däckåtervinning AB (svb) är ett kretsloppsföretag som utan vinst-eller tillväxtintresse sedan 1994 administrerar det lagstadgade producentansvaret för däck. Svensk Däckåtervinning marknadsför eller säljer inte återvunnet däckmaterial, har inget eget intresse i vilka tillämpningar som återvunnet däckmaterial används men verkar däremot för att däckråvaran ska komma till så stor nytta som möjligt för människor och miljö, inom ramen för en cirkulär ekonomi. Svensk Däckåtervinning verkar därför för att kunskapen om återvunnet däckgummi ska öka och att bra tillämpningar för däckråvara ska premieras. Mer information om Svensk Däckåtervinning AB finns på www.sdab.se

För mer information, kontakta:
Fredrik Ardefors
VD, Svensk Däckåtervinning
fredrik.ardefors@sdab.se
+46 70 418 25 60

Hanne Løkkegaard
Teknologisk Institut
hal@teknologisk.dk
+45 72 20 18 66

Taggar: