Ambitiösa planer inom kraftvärmesektorn: Ytterligare 9 TWh el fram till år 2015?
Eltillskottet från kraftvärmesektorn i Sverige under åren fram till och med 2015 kommer att bli 9 TWh (miljarder kWh), om alla nu kända projektplaner förverkligas. Planerna visar cirka 7 TWh från energisektorn och 2 TWh från massa- och pappersindustrin. Det framgår av en färsk rapport – gjord i samarbete mellan Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme, Skogsindustrierna och SVEBIO – som på onsdagen presenterades vid en energilunch i Stockholm.
Kraftvärme är samtidig produktion av el och värme i fjärrvärmesystem. En förutsättning för att ytterligare el ska kunna produceras i Sverige på detta sätt, är att det finns lokal avsättning för fjärrvärmen.
Större delen av det planerade tillskottet är bio- och avfallseldade nya kraftvärmeverk och utbyggnader inom skogsindustrin. Men det enskilt största tillskottet kommer från Öresundsverket i Malmö, ägt av E.ON, som för närvarande är under byggnad och väntas stå klart under nästa år.
Rapporten inkluderar ett 50-tal planerade projekt – både nybyggnad och ombyggnad – inom fjärrvärmeföretagen. Inom massa- och pappersindustrin handlar det om ett 20-tal motsvarande projekt.
Noterbart är att rapporten visar på ett 20-tal helt nya kommunala aktörer som tidigare inte producerat el.
Vid onsdagens energilunch kommenterade Lena Sommestad, Svensk Fjärrvärmes VD, rapportens resultat så här:
– Det är glädjande att se hur snabbt fjärrvärmeföretagen reagerar på stimulansen från elcertifikatsystemet. Utbyggnaden innebär ett stort steg mot att regeringens mål för mer el från förnybara källor klaras. Dessutom räknar vi med att utbyggnaden minskar utsläppet av koldioxid i Europa med cirka 7,2 miljoner ton per år.
Marie S Arwidson, Skogsindustriernas VD, uttryckte sig så här:
– Rapporten visar att andelen grot – dvs grenar och toppar – som används i kraftvärmesektorn kommer att öka kraftigt och överstiga den bedömda tillgången. För att täcka skillnaden mellan utbud och efterfrågan blir uttag av nya energisortiment som stubbar och röjningsrester såväl som ökad tillväxt i skogen nödvändiga.
– Sveriges mål att nå 49 procent förnybar slutanvändning till år 2020 kan dock bara delvis nås med kraftvärme från biomassa. För att klara både målsättningar och skogsindustri är det viktigt att även torven kan räknas till de förnybara bränslena.
Kent Nyström, SVEBIOs VD, kommenterade:
– Biokraft håller snabbt på att etablera sig som den tredje stora elproduktionen i Sverige. Genom utbyggnaden de kommande åren växer biokraftproduktionen från 10 TWh i år till 16,5 TWh 2015. Innan elcertifikatsystemet infördes 2003 låg biokraften kring 5 TWh/år. Förhoppningsvis kommer de nya stora gaskombikraftvärmeverken i Göteborg och Malmö att gradvis konvertera från fossil gas till biogas. Göteborg är redan i gång.
Avslutningsvis poängterade Bo Källstrand, Svensk Energis VD, följande:
– Studien visar att det finns en stark investeringsvilja för ny klimateffektiv elproduktion. Enbart de nu redovisade planerade kraftvärmesatsningarna motsvarar 40 miljarder kronor. Till detta kommer planerade vindkraftsatsningar i minst samma storleksordning, investeringar i kärnkraften om över 30 miljarder och satsningar inom vattenkraften. Sverige kommer genom dessa satsningar att bidra starkt till EU:s möjligheter att nå sitt klimatmål. Ett orosmoln vad gäller ny kraftvärme är dock de starkt ökande priserna på såväl utrustning som bränsle.
_____________________________________________________________________
Ytterligare information:
Bo Källstrand, Svensk Energis VD, mobiltel 070-839 7209
Lena Sommestad, Svensk Fjärrvärmes VD, mobiltel 070-216 8945
Marie S Arwidson, Skogsindustriernas VD, mobiltel 070-635 0008
Kent Nyström, SVEBIOs VD, mobiltel 070-676 8538