Krisen sänkte elanvändningen

• Sveriges elanvändning minskade under året med 4,3 procent. • Både Norden och Sverige nettoimporterade – i Sveriges fall med 4,7 TWh. • Kärnkraften nådde knappt 50 TWh i årsproduktion, jämfört med 75 TWh rekordåret 2004. Omfattande moderniseringsarbeten drog ut på tiden. Det konstaterar Svensk Energi i sin preliminära summering av elåret 2009.

Vindkraften lämnar fortfarande ett mycket begränsat bidrag till den svenska eltillförseln. För tredje året i rad ökade dock vindkraften sin produktion med 0,5 TWh och ser ut att gå mot en fortsatt stark utveckling även under kommande år. Elkonsumtionen i Sverige 2009 blev 138,2 TWh, en minskning med knappt 4,3 procent jämfört med fjolåret. Elproduktionen minskade med 8,8 procent. Kjell Jansson, Svensk Energis VD, säger i en kommentar: – Sveriges elproduktion består till 97 procent av vatten-, vind- och kärnkraft samt bioeldade verk. Och belastar därmed i princip inte atmosfären med växthusgaser. Det är en viktig resurs i det fortsatta klimatarbetet. – Även om finanskrisen lett till en nedgång i elanvändningen måste vi ta höjd för de utmaningar som kommer under 2010-talet. Vi får troligen se en fortsatt övergång till el inom transportsektorn. Elen spelar en nyckelroll i det fortsatta arbetet med energieffektivisering. Det blir också spännande att följa utvecklingen med allt fler kunder som vill producera sin egen el – även det ökar andelen förnybar el. Men produktionssystemet måste byggas ut – både i Sverige och Norden – med klimateffektiv elproduktion. – För att klara detta är det avgörande viktigt att regeringen bidrar till att underlätta och snabba på tillståndsprocessen. Det gäller både produktionsanläggningar samt förstärkningar och utbyggnader i elnätet. Ökad produktion av konkurrenskraftig el gynnar också kunderna, eftersom det bidrar till stabila och konkurrenskraftiga elpriser. Högre priser på kontinenten Elpriserna under året har präglats av de stora svängningarna på de internationella bränslemarknaderna, samt begränsningar i överföringskapaciteten. Detta har medfört stora prisskillnader såväl inom Norden som jämfört med kontinenten. Det genomsnittliga systempriset på Nord Pool under året har varit kring 37 öre/kWh. Motsvarande priser i Tyskland har legat nästan 10 procent högre. Norden totalt har haft ett år med god vattentillrinning som till största delen nyttjades till vattenkraftproduktion. Vid utgången av år 2009 beräknas fyllnadsgraden hamna runt 62 procent för Norden och 56 procent för Sverige. Detta är 2 procent lägre respektive 3 procent högre än vid föregående årsskifte. I bägge fallen är det dock under medelvärdet. Årets produktion i vattenkraftverken i Sverige hamnade på 65,5 TWh (68,7 i fjol) – en minskning med 4,7 procent. Det är mycket nära medelvärdet för åren 1950-2000. Vindkraftsproduktionen hamnade mycket nära 2,5 TWh (2,0 TWh året före) – således en ökning med drygt 25 procent. Kärnkraftproduktionen uppgick till knappt 49,7 TWh – en minskning med nära 18,9 procent jämfört med året före. Övrig värmekraft svarade för 15,8 TWh (14,7 året före). Nettoexport blev nettoimport Den totala årsproduktionen i Sverige blev därmed 133,5 TWh – en minskning med 8,8 procent. Den totala elanvändningen i landet blev drygt 138,2 TWh (144,4 året före) – en stor minskning främst beroende på att lågkonjunkturen minskat den elintensiva industrins elanvändning. Föregående års nettoexport på 2,0 TWh vände till nettoimport på 4,7 TWh. Även Norden som helhet nettoimporterade – år 2009 cirka 8,0 TWh jämfört med 1,5 TWh nettoimport ett år tidigare. Preliminär elstatistik för år 2009: Tillförsel 2009 prel 2008 Ändring från 2008 1999 TWh TWh TWh Vattenkraft 65,5 68,7 -4,7 % 70,4 Vindkraft 2,5 2,0 25,0 % 0,4 Kärnkraft 49,7 61,3 -18,9 % 70,2 Övrig värmekraft 15,8 14,4 9,7 % 9,5 Elproduktion totalt 133,5 146,4 -8,8 % 150,5 Netto Import (+)/ 4,7 -2,0 -7,6 export (-) Total inhemsk 138,2 144,4 -4,3 % 142,9 elanvändning Temperaturkorrigerad 139,6 147,1 -5,1 % 144,9 elanvändning Händelseutvecklingen de senaste tio åren År 1999 var elproduktionen cirka 14 procent högre och elanvändningen cirka 5 procent högre än år 2009. Den installerade effekten var dock lägre år 1999. Ungefärliga nettoförändringar av installerad effekt under de senaste tio åren: vindkraft +1 300 MW, kärnkraft –800 MW, naturgas +600 MW, avfall +150 MW, biobränslen +1 850 MW samt vattenkraft och kol/olja oförändrat. Förändringen för kol/olja är dock större om man beaktar att 1 300 MW, som tidigare låg i malpåse, idag används vid reservdrift. Vill du veta mer? Mer information finns på vår hemsida, www.svenskenergi.se. Kontaktperson: Kjell Jansson, Svensk Energis VD, mobil 070-839 72 09 kjell.jansson@svenskenergi.se Magnus Thorstensson, Svensk Energis marknadsanalytiker, mobil 073-392 57 61 magnus.thorstensson@svenskenergi.se Kalle Karlsson, Svensk Energis informationschef, mobil 073-301 73 68 kalle.karlsson@svenskenergi.se