Nya energi- och klimatpolitiska mål i EU: Äntligen ett klimatmål för 2030!

Idag presenterade EU-kommissionen ett nytt ramverk för energi- och klimatpolitiken för 2030. Ramverket innehåller ett klimatmål för EU enligt vilket utsläppen ska minska med 40 procent jämfört med 1990 och ett mål för att öka andelen förnybar energi till 27 procent år 2030. Det senare målet kommer inte att fördelas på medlemsstaterna, utan det blir upp till varje medlemsstat om man vill ställa upp nationella mål eller inte. När det gäller mål om energieffektivisering återkommer EU-kommissionen till frågan senare i år.

Svensk Energi har det senaste året drivit en linje som innebär att EU:s energi- och klimatpolitik bör vila på ett mål för att minska utsläppen av växthusgaser och åtgärder för att förbättra den inre marknaden för energi. Cecilia Kellberg, miljö- och klimatansvarig på Svensk Energi kommenterar:

- Ramverket är en förväntad kompromiss. Självklart finns det många saker som återstår att studera, men på det stora hela ser det bra ut. Klimatmålet ligger i nivå med vad vi hade förväntat oss och anser vara rimligt utifrån tidigare gjorda analyser av EU-kommissionen. Likaså verkar den fördelning mellan handlande och icke-handlande sektor som indikeras vara rimligt avvägd.

Cecilia Kellberg fortsätter:

- Målet för förnybar energi anser vi inte som nödvändigt. Inte heller behövs ett mål för energieffektivisering. Målet för förnybar energi är emellertid identiskt med den nivå som andelen förnybar energi skulle hamna på om det enbart fanns ett klimatmål för 2030. Eftersom målet inte fördelas ut på medlemsstaterna kan man fråga sig hur pass styrande det kan bli. Vi får också hoppas att de länder som väljer att ställa upp nationella mål och åtgärder fokuserar på sektorer där det finns ett behov av att minska andelen fossila bränslen och att de styrmedel de väljer fungerar väl med den inre energimarknaden.

Utöver målen föreslår EU-kommissionen en förändring i EU:s utsläppshandelssystem. Det ska inrättas en marknadsstabilitetsreserv när nästa handelsperiod inleds 2021. Det innebär att det blir en automatisk justering av hur mycket utsläppsrätter som ska auktioneras ut utifrån hur stor skillnaden är mellan mängden utfärdade utsläppsrätter på marknaden och faktiska utsläpp.

- Vi är mycket positiva till att EU-kommissionen föreslår ett klimatmål för 2030. En anpassning av den årliga reduktionsfaktorn i utsläppshandelssystemet så snart som möjligt i enlighet med målet ser vi som prioritet nummer ett när det gäller reformering av utsläppshandeln. Den marknadsstabilitetsreserv som EU-kommissionen nu föreslår kan ha positiva effekter på sikt, men vi behöver analysera förslaget närmare för att kunna uttala oss mer bestämt, säger Cecilia Kellberg

EU-kommissionen föreslår vidare ett antal indikatorer för att utvärdera utvecklingen gällande energiprisskillnader mellan olika handelspartners, diversifiering av energitillförsel, sammanlänkningskapacitet mellan länder med mera.

En rapport om energipriser och energikostnader åtföljs också ramverket.

- Det är viktigt att en diskussion om EU: konkurrenskraft och den energiintensiva industrins förutsättningar förs samtidigt som energi- och klimatpolitiken diskuteras. Att t.ex. elintensiv kan fortsätta verka i länder som Sverige, med koldioxidsnål elproduktion, är viktigt både för ekonomi och miljö, avslutar Cecilia Kellberg.

Vill du veta mer?

Mer information finns på vår hemsida, www.svenskenergi.se.
Kontaktpersoner:
Cecilia Kellberg, miljö- och klimatansvarig Svensk Energi, mobiltel 070-988 51 41
Kalle Lindholm, pressansvarig, mobiltel 070-996 25 90

Taggar: