Elens dag - Kraftvärmen och Kinderäggeffekten
Det finns ett kraftslag i Sverige som det talas väldigt lite om - kraftvärme. Frågan är varför när det är så effektivt? Så här på elens dag passar vi därför på att föra fram kraftvärmens fördelar. Faktum är att man kan tala om en Kinderägg-effekt eftersom det finns tre saker som gör kraftvärmen så fördelaktig.
Kraftvärme är resurseffektivt
I kraftvärmens värld blir inte ett plus ett två - det blir mer än två. Det låter ju märkligt men är sant. Så här går det till: Om man stoppar in biobränsle värt 1 MWh i ett kraftverk som producerar el får man ut 0,4 MWh el. Samma mängd bränsle i ett värmeverk ger det 0,7 MWh fjärrvärme. Gör man el och värme samtidigt i ett kraftvärmeverk får man ut 1,1 MWh energi.
Kraftvärme är väderoberoende.
Det talas mycket om hur vi ska säkra elförsörjningen i Sverige och hur viktigt det är med väderoberoende energikällor som komplement till vind och sol. Här har givetvis kraftvärmeverken en viktig funktion. De ger oss nämligen pålitlig energi under alla förhållanden. När vi behöver el och värme som mest, det vill säga på vintern, levererar kraftvärmeverken pålitligt bådadera.
Kraftvärme är miljösmart
I och med att kraftvärmen utnyttjar bränslen som annars skulle gå till spillo är det snällt mot vår miljö. Som bränsle används framförallt biobränsle som utgörs av rester från skogen, som grenar, toppar och stubbar. Det kan också vara rester från hushåll eller industrier - det vill säga avfall som inte återvunnits på något annat sätt och som vi i Sverige utnyttjar som bränsle istället för att som på många andra håll i världen lägga på soptippar. Det ger dubbel vinst eftersom vi då slipper de miljöfarliga soptipparna samtidigt som det minskar behovet av annat bränsle. Vissa kraftvärmeverk kan till och med drivas helt med restvärme från någon närliggande industri. Som i Luleå där energikällan är processgas från SSAB.
40 TWh el från kraftvärme
En rapport från EU-programmet CODE 2 (en del av arbetet för att förverkliga EU:s energieffektiviseringsdirektiv) slår fast att kraftvärme är en underutvecklad energiform i Sverige. Endast 41 procent av Sveriges värmeproduktion har samtidig elproduktion till skillnad mot länder som Finland och Tyskland där motsvarande siffra är över 80 procent. CODE2 slår fast att fram till 2030 skulle Sverige kunna öka elproduktionen från kraftvärme från dagens 16 TWh till 40 TWh. Det motsvarar dubbelt så mycket elproduktion som idag sammanlagt produceras av Oskarshamn 1 och 2 och Ringhals 1 och 2.
Även Energimyndigheten har gjort en analys som visar att det finns stora potentialer för expansion av kraftvärme - 5 TWh till 2020. De påpekar även att höjda ambitioner inom elcertifikatsystemet skulle kunna öka potentialen ytterligare.
Tre önskningar i en - det var så godsaken Kinderägg (chokladägget med leksak i mitten) marknadsfördes. Och så kan man se på kraftvärmen också. Absolut värt att begrunda så här på elens dag.
Eva Rydegran, pressekreterare: 0734-04 45 11, eva.rydegran@svenskfjarrvarme.se
Svensk Fjärrvärme är branschorganisationen för fjärrvärme, fjärrkyla och kraftvärme, med ca 140 medlemsföretag på mer än 250 orter. De svarar tillsammans för mer än hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige. Fjärrvärme och fjärrkyla erbjuder effektiva och miljöförbättrande energilösningar som ger kunden enkel, trygg och bekväm värme och kyla.
Taggar: