I Luleå värmer sig dagisbarnen på glödande järn

Report this content

Fjärrvärme värmer hus med hett vatten som sprids via rör under marken i alla Sveriges tätorter. I ena änden finns husen, i andra änden av röret kan det se helt olika ut. Fjärrvärmen är nämligen lokal och använder lokala energiresurser, främst från det som annars går till spillo. För att visa detta har Svensk Fjärrvärme tagit fram korta filmer om hur vi värmer varandra.

Fjärrvärme hushållar med våra gemensamma resurser eftersom den kan ta vara på det som annars går till spillo. Fjärrvärmen anpassas till lokala villkor och görs på olika sätt beroende på de lokala energiresurserna. Merparten av fjärrvärmen kommer från biobränsle, främst avfall från skogen, men den kan också komma från avfalls­förbränning eller från industrin på orten som får värme över i sina industriprocesser.

Det som skiljer fjärrvärme från annan uppvärmning är att fjärrvärme är gemensamt system, där den enes spill blir den andres värme. Med resurser som annars går till spillo värmer vi varandra.

Med temat ”Vi värmer varandra” är målet att öka allmänhetens kunskap om fjärrvärme. I ett antal korta webbfilmer får tittaren se vem som värmer vem på olika platser i Sverige. Filmerna har tagits fram med underlag från de lokala fjärrvärmebolagen och deras samarbetspartners. Först ut är Luleå.

- Webben ger oss möjlighet att sprida kunskap på ett roligt och lättillgängligt sätt. I den första filmen, I Luleå värmer sig dagisbarnen på glödande järn, berättar vi om SSAB i Luleå som värmer barnen på Kristallens förskola - och resten av Luleå, säger Annika Johannesson, kommunikationschef Svensk Fjärrvärme.

SSAB, Luleå Energi och Kristallens förskola har varit bra samarbetspartners i arbetet med att ta fram filmen om Luleå. Här kan du titta på filmen.

Sverige är världsledande på att ta vara på överskottsvärme från industrier, tack vare väl utbyggda fjärrvärmenät. Om resten av Europa gjorde som vi och dessutom tog vara på värmen från elproduktion och avfallsförbränning på samma sätt, skulle det påverka både klimat och ekonomi positivt. Beräkningar visar att värmeöverskottet som slösas bort i övriga Europa kostar cirka 500 miljarder euro per år.

Före semestern lanserar Svensk Fjärrvärme ytterligare två filmer:
I Uppsala värms körsångarna av hostmedicin och I Bodafors värms snickarna av skogshuggare.

Under hösten planeras fler filmer, som en del av kampanjen som under tre år ska öka kunskapen om fjärrvärmens förmåga att ta vara på det som annars går till spillo.

Taggar:

Dokument & länkar