Kolet är på väg bort i Sverige

I förra veckan gick Svebio och Naturskyddsföreningen ut med ett pressmeddelande som fick stort genomslag i pressen. Det angavs att "användningen av kol i kraftvärmeverken ökade med 46 procent första halvåret i år jämfört med första halvåret 2012". Siffran 46 procent kommer från SCB och stämmer förstås men ger ändå en mycket märklig bild av verkligheten. För samtidigt pågår ett intensivt arbete med att fasa ut användningen av kol.

Rubriken på ett pressmeddelande där man använder sig av samma källa, det vill säga SCB:s statistik skulle lika gärna kunna se ut så här: "Kolanvändningen har minskat med drygt 13 procent under andra kvartalet i år jämfört med andra kvartalet 2010". Även dessa siffror stämmer - men ger de en bra bild av verkligheten? Hur kan det bli så olika? Det beror förstås på vad man jämför med och vilka perioder man tittar på.

I princip är det bara när det är som kallast man eldar med kol. Kolets andel av den totala bränslemixen ökade med 1.4 procentenheter första halvåret 2013 jämfört med 2012 (som var ett normalvarmt år). Jämfört med 2010, som liksom 2013 var ett kallt år, ökade den 0,8 procentenheter. Inte lika anmärkningsvärda siffror.

Mer anmärkningsvärda siffror får man om man bara tittar på andra kvartalet. Då ökade kolanvändningen drygt 74 procent 2013 jämfört med andra kvartalet 2012. Anledningen är att kolanvändningen var väldigt låg 2012 och det var kallt 2013. Jämför man i stället andra kvartalet 2013 med 2010 var det som sagt en minskning med drygt 13 procent.

- Arbetet med att minska fjärrvärmens miljöpåverkan är högprioriterat i branschen och vi följer utvecklingen noga. Statistik spelar förstås en stor roll i det arbetet. Därför är det viktigt att man inte använder siffror tagna ur sitt sammanhang, säger Ulrika Jardfelt, vd för Svensk Fjärrvärme.

Kol används endast i ett fåtal produktionsanläggningar i Sverige och utgör endast drygt två procent av den totala bränslemixen. En utfasning av fossila bränslen pågår kontinuerligt och enorma summor investeras i nya effektiva, fossilfria kraftvärmeverk runtom i vårt land. Användningen av biobränsle och spillvärme från industrin utgör nu 49 procent av den totala bränslemixen. Att då hävda att "Kolet tränger undan förnybara biobränslen" som Svebio och Naturskyddsföreningen gör, är inte korrekt.

Som exempel kan nämnas att tre av de företag som har kol i sin bränslemix, gör stora investeringar för att ersätta det. Fortum bygger ett nytt kraftvärmeverk för biobränslen i Stockholm. 2016 ska det tas i drift. I Västerås byggs just nu Mälarenergis nya kraftvärmeanläggning som ska stå klar hösten 2014. Det är en anläggning för biobränsle och avfall. Tekniska verken tog nyligen första spadtaget för ett nytt kraftvärmeverk i Linköping som ska vara klart 2016. Det kommer främst vara avfallsbaserat, men ska även klara till exempel returträ och rester från skogsindustrin.

Alla dessa enorma investeringar görs för att fasa ut fossila bränslen, det vill säga olja och kol.

Det är bland annat tack vare dessa och andra fjärrvärmeföretags investeringar som Sverige ligger så långt framme i klimatarbetet. Hade Europa den utbyggda fjärr- och kraftvärme som vi har i Sverige så hade EU:s klimatmål redan varit uppnådda.

Eva Rydegran, pressekreterare: 0734-04 45 11, eva.rydegran@svenskfjarrvarme.se

Taggar: