Svensk Industriförening kritisk till budgeten
Med två år kvar till valet gjorde den borgerliga alliansen idag halvtidsbokslut när Anders Borg presenterade sin budget i riksdagen.
För oss som lyssnade till valrörelsens löften om satsningar på företagen finns all anledning att vara oroliga och kritiska. Är detta allt? Blev det inte mer? Är redovisning av moms var tredje månad den stora regelförenkling som kommer ske under denna regering? Är en kosmetisk justering av bolagsskatten allt vi kan räkna med?
Finansminister Anders Borg återupprepade sitt mantra ”en budget för fler i arbete” många gånger när han presenterade sin budget i riksdagen. Men frågan är vilka direkta arbetsmarknadseffekter man kan tillskriva denna budget?
Visst är det bra att arbetsgivaravgifterna sänks, men att torgföra denna marginella sänkning som en möjlighet för företagen att anställa är direkt vilseledande. För små och medelstora företag gör detta i princip ingen skillnad:
Ett företag vars anställda tjänar 25000 kr i månaden får en sänkning av arbetsgivaravgiften med 250 kr per anställd och månad. För att ”spara ihop” till en nyanställning med hjälp av den sänkta avgiften krävs att företaget har 100 anställda. Och då täcks inte ens arbetsgivaravgiften, för det krävs ytterligare 30 anställda!
Men är det då inte bra med sänkt arbetsgivaravgift, hur låg sänkningen än må vara? Jo, självklart. Men här krävs långsiktighet från regeringen. Hur mycket vill de sänka på sikt? Vad är slutmålet? Våra medlemsföretag har längre planering än den här mandatperiodens återstående två år.
Anders Borg har på ett förtjänstfullt sätt pekat ut problemen för svenska företag. Desto sämre har han varit när det gäller att redovisa åtgärder för att stötta samma företag.
I sin budgetpresentation betonade han att den svenska exporten nu dämpas och att detta är ett stort problem. Men om Alliansen insett detta, varför lägger de inte kraftfulla förslag för att stimulera svenska företag att exportera fler av sina produkter?
Men regeringen minskar faktiskt den kostnadsfria rådgivningen till småföretag som vill satsa på export. Därigenom blir regeringen sin egen fiende och lägger krokben för sina egna önskemål om ökad export.
Istället skulle staten kunna göra massor för att stimulera svensk export. T ex inrätta en exportombudsman som coachar svenska små- och medelstora företag som kanske har produkter som håller för nya marknader, men däremot inte kunnandet och erfarenheten att bedriva internationella affärer.
Detta är ett bra exempel på hur regeringen kan gå från ord till handling för att på allvar stötta svenska små- och medelstora företag så att de kan öka sin produktivitet och i förlängningen nyanställa.
Ja, det blev många frågetecken i denna artikel. Men så lämnar också regeringsalliansens budget extremt många obesvarade frågor efter sig när det gäller hur svenska små- och medelstora företag ska stimuleras till nyanställningar och export.
Anders Ekdahl
vd för Svensk Industriförening
(organiserar 1200 svenska industriföretag)