Svensk Kooperation: Regeringen missar kooperationens kraft i budgeten

När regeringen i budgetpropositionen lyfter företagens betydelse för tillväxt och sysselsättning förbises de kooperativa och ömsesidiga företagen. I stället riskerar flera av regeringens initiativ att missgynna kooperativt företagande, trots dess styrkor som långsiktig tillväxt, lokal förankring och motståndskraft.

Kooperativa företag är en av Sveriges mest robusta företagsformer. Internationella studier visar att de klarar kriser bättre än andra företag, samtidigt som de fortsätter vara lönsamma och långsiktiga. I Sverige omsatte de 100 största kooperativa företagen och de ömsesidiga företagen 663 miljarder kronor under 2023, en tydlig indikation på deras betydelse för samhällsekonomin.

Missgynnade i nya 3:12-reglerna

Nyföretagandet i Sverige minskar för tredje året i rad. Samtidigt satsar regeringen 1 miljard kronor på förändringar i de så kallade 3:12-reglerna. Förändringarna gynnar aktiebolag men missgynnar kooperativa småföretag, eftersom flera delägare i en ekonomisk förening måste dela på samma utdelningsutrymme som enmansbolag kan nyttja själva. Detta gör den kooperativa företagsformen mindre attraktiv, trots att den bidrar med både lokala jobb och långsiktig stabilitet.

Energikooperativ missgynnas av skatteregler

Regeringen har lyft energigemenskaper, såsom energikooperativ, som viktiga aktörer i energiomställningen, men gör inget åt de befintliga skattereglerna som försvårar deras utveckling. Enskilda villaägare med solceller gynnas genom skattereduktioner, medan grupper som vill investera gemensamt i solenergi riskerar uttagsbeskattning, nätavgifter och moms. Detta leder till att energikooperativ missgynnas, trots att de kan bidra till både lokal energiproduktion och stärkt nationell beredskap.

Kunskapsgap i utbildning och rådgivning

Kooperativa företag möter också hinder kopplade till bristande kunskap hos myndigheter, rådgivare och finansiella institutioner. Nästan en tredjedel av nystartade kooperativ uppger att de upplevt svårigheter eller motstånd på grund av okunskap om företagsformen. Den starka aktiebolagsnormen präglar även högskoleutbildningar, vilket gör att få studenter får med sig kunskap om kooperativt företagande in i arbetslivet. Detta påverkar både kompetensförsörjningen för kooperativa företag och gör att Sverige missar innovationskraften i kooperativt företagande.

FN uppmanar: Stärk kooperativt företagande

FN har utropat 2025 till Kooperationens år och uppmanar medlemsländerna att stärka villkoren för kooperativt företagande genom lagar, regelverk och finansiering. Kooperation lyfts internationellt som en modell för social och ekonomisk inkludering, fler jobb och tryggad livsmedelsförsörjning. Men den som letar efter åtgärder för mer och växande kooperativt företagande i regeringens budgetproposition kammar tyvärr noll.

Svensk Kooperations förslag till regeringen

Svensk Kooperation krokar gärna arm med regeringen kring politiska initiativ för att Sverige ska gynnas av fler och växande kooperativa företag. Här är sex konkreta förslag.

• Säkerställ att de reviderade 3:12-reglerna inte missgynnar kooperativt företagande. När regeringen nu i sin budget höjer gränsvärdet för hur stor vinst en delägare i fåmansföretag kan ta ut till 20 procents skatt missgynnar de företag med fler ägare. Här missar regeringen ett tillfälle att se till att deras reformer även gynnar kooperativa småföretagare som till exempel personalkooperativ.

• Genomför kunskapshöjande insatser och ta tillvara det kooperativa företagandets potential. För att radera ut ojämlikheter mellan företagsformer och riva de hinder för tillväxt som finns behöver kunskapen om den kooperativa företagsformen öka, särskilt i högre utbildning, hos myndigheter, kommunalt och statligt finansierade företagsrådgivare, banker och andra finansiella institutioner.

• Säkerställ rättvisa konkurrensvillkor för kooperativa och ömsesidiga företag. Politiken behöver säkerställa att likabehandling mellan olika företagsformer råder i lagstiftning, implementering och myndighetsutövning. Tyvärr är det inte så idag, vi ser att det finns straffbeskattning av energikooperativ, att kooperativa företagare inte får samma möjlighet till investeringsstöd som andra och att kooperativa hyresrättsföreningar särbehandlas negativt.

• Kapital på lika villkor oavsett företagsform. Tillsätt en utredning som får i uppdrag att utreda hur en bättre finansiell infrastruktur för kooperativa företag kan skapas, till exempel genom att tillhandahålla investerings- och kreditgarantifonder, lånegarantier och investeraravdrag även för kooperativa företag.

• Säkerställ kooperativ företagsrådgivning. Coompanion är företagsfrämjande och ger råd och stöd till personer som vill starta kooperativa företag. Säkerställ att Coompanion kan fortsätta med detta, genom utökad och långsiktig statlig finansiering.

• En politik för kooperativ utveckling. Skapa en samlad politik för kooperativ utveckling och för att öka den kooperativa företagsformen inom näringslivet.

Kontaktpersoner för mer information och intervjuer:

Petra Pilawa
Verksamhetschef
petra.pilawa@svenskkooperation.se, 076-812 28 48

Camilla Lundberg Ney
Verksamhetschef
camilla.lundberg.ney@svenskkooperation.se, 070-309 88 84
 

Svensk Kooperation är opinionsbildare för den kooperativa företagsformen. Initiativtagare till denna partipolitiskt och religiöst obundna organisation är LRF, KF, HSB, och Fremia. Svensk Kooperation bidrar med kunskap om kooperationen, påverkar och driver opinion i frågor som rör de kooperativa och ömsesidiga företagens villkor och potential.

www.svenskkooperation.se