Återvinningens dag: Omställningen till en cirkulär plastekonomi börjar med - alla
Nu på söndag, den 29 september, firas Återvinningens dag för att uppmärksamma återvinningens och återbrukets miljövinster. Men medan vi talar om de framsteg som gjorts måste vi också ta en närmare titt på det som inte källsorteras och återvinns – och den miljöpåverkan detta medför. I en ny jämförelse framkommer det att de plastförpackningar från hushållen som inte källsorteras skapar lika stora utsläpp som hela inrikesflyget. För att minska utsläppen och ställa om till en cirkulär plastekonomi behöver vi alla bidra.
I Sverige samlas knappt 30 procent av plastförpackningarna in av hushållen och resten går till förbränning. Det ger totala utsläpp om ca 513 000 ton CO2e för förpackningar som inte källsorterats. I en ny jämförelse har Svensk Plaståtervinning satt dessa utsläpp i relation till inrikesflygets – och resultatet visar att utsläppen är lika stora. *
— Vi har pratat i årtionden om att minska vårt flygande för miljöns skull, men nu visar det sig att det är minst lika illa att slänga plastförpackningarna i hushållssoporna. Det ger lika stora utsläpp, säger Mattias Philipsson, VD för Svensk Plaståtervinning.
Av all plast som förbränns i svenska avfallsanläggningar är ca 40 procent plastförpackningar. För att komma åt dessa och få in dem i ett cirkulärt system måste svenskarna bli bättre på att källsortera. Infrastrukturen för detta finns i Sverige, antingen genom återvinningsstationer eller fastighetsnära insamling som håller på att rullas ut i Sveriges kommuner. Det kommer att ge konsumenterna bättre möjligheter att källsortera närmare bostaden.
— Återvinningens dag är värd att fira, men vi behöver prata mer om det som inte återvinns och att varje individs bidrag i källsorteringen är viktigt. Annars kan vi aldrig lyckas med omställningen till en cirkulär plastekonomi och utsläppen kommer kvarstå, säger Mattias Philipsson.
Totalt uppkommer ca 260 000 ton plastförpackningsavfall från svenska hushåll. Ungefär 70 000 ton samlas in för återvinning (2020).
Återvinningens dag äger i år rum samtidigt som Climate Week i New York (22-29 sept).
Om jämförelsen:
*Beräkningen av utsläppen som sker till följd av plastförpackningar som slängs i restavfallet baseras på uppskattningen att det årligen uppkommer ca 260 000 ton plastförpackningsavfall från svenska hushåll. Av dessa samlades 70 000 ton in för återvinning (data från 2020). Uppskattningen om mängden plastförpackningar som sätts på marknaden bygger på sammanvägd information från Naturvårdsverkets kartläggning av plastflöden i Sverige och uppgifter från Avfall Sverige om mängden plastförpackningar i restavfallet (https://www.naturvardsverket.se/publikationer/7000/978-91-620-7038-0/). Plasten som slängts i restavfallet – och gått direkt till förbränning – har beräknats generera ett utsläpp om 2,7 ton CO2e per ton plast, enligt en rapport från SMED (SMED Rapport Nr 05 2020, Hållbar plastanvändning - Olika åtgärders potentialer för att minska växthusgasutsläppen från förbränning av fossilbaserad plast). Det ger totala utsläpp om ca 513 000 ton CO2e för förpackningar som ej källsorterats. De totala utsläppen har satts i relation till den nationella statistiken över växthusgasutsläpp från inrikes flyg, se https://www.naturvardsverket.se/data-och-statistik/klimat/vaxthusgaser-utslapp-fran-inrikes-transporter/.
För mer information kontakta:
Mattias Philipsson, vd på Svensk Plaståtervinning
0703-80 82 76
mattias.philipsson@svenskplastatervinning.se
Svensk Plaståtervinning i Motala AB är icke-vinstutdelande och erbjuder avancerad sortering och högkvalitativ materialåtervinning av plastförpackningar från svenska hushåll. Det görs på uppdrag av producenter av plastförpackningar. Bolaget driver världens största och mest avancerade sorteringsanläggning, Site Zero, och strävar efter att göra alla plastförpackningar till en del av den cirkulära ekonomin. Svensk Plaståtervinning har ett 100-tal anställda och huvudkontor i Motala.
Mer på svenskplastatervinning.se
Taggar:
