Världsprematurdagen: Bemanningsbristen inom vården drabbar de allra minsta

Report this content

Den svenska vården räcker inte till. Över hela landet vittnas det om överbeläggningar, platsbrist, personalbrist och kompetensbrist inom förlossningsvård och neonatalvård. Detta drabbar framförallt för tidigt födda barn som är extra utsatta under sin första levnadstid. För tidigt födda barn behöver vistas på sjukhus tillsammans med sina föräldrar tills att de uppnått sin fullgångna graviditetsvecka. I genomsnitt handlar det oftast om minst ett par månader på sjukhus med specialistvård. Nu tvingas för tidigt födda barn flyttas runt till olika sjukhus med transporter som inte är specialanpassade efter deras behov.

Varje år föds närmare 6 500 barn för tidigt i Sverige. Av alla nyfödda barn hamnar i genomsnitt cirka 10 procent på en neonatalavdelning.

 –  Att personalbristen och platsbristen inom neonantalvården fortfarande ökar är oroväckande. Bara under de senaste månaderna verkar det ha blivit än värre och vi hör om föräldrar som måste flyttas runt mellan olika sjukhus eller i extremfall andra länder med deras för tidigt födda barn under deras första månader i livet. Detta uppbrytande och kringflackande sätter åter familjen i chocktillstånd och ökar påfrestningarna på den lilla för tidigt födda kroppen i form av ökad infektionsrisk och extra trötthet. Inget barn ska behöva flyttas i onödan, säger Karl Rombo, vice ordförande Svenska Prematurförbundet.

Debatten om den svenska förlossningsvården och dess brister har svallat höga under den senaste tiden. Svenska Prematurförbundet hör i ökande grad från sina medlemmar om hur de inte får plats på sitt närmaste sjukhus, hur de tvingas flytta mellan olika sjukhus som ibland kan befinna sig långt bort och om all den oro och stress som det innebär för redan drabbade familjen.

– Vad vi verkligen saknar i debatten är dock hur och varför det är en sådan bemanningsbrist idag? Ingen verkar fundera i de banorna på allvar och därför blir det heller inga tydliga åtgärdsförslag. Under tiden blir all negativ media om sköterskerollen och vården en ytterligare nedåtgående spiral där den allmänna bilden av yrket riskerar att göra ännu svårare att nyrekrytera och minska ansökande till utbildningarna.

Vikten av säker transport när prematurbarnen tvingas flytta runt
När för tidigt födda barn måste flyttas runt är det ibland avgörande att det finns säkra transporter med kunnig och kompetent personal som kan ta hand om dem under färden. Inte minst i glesbygden där avstånden är stora är detta ett problem.

– Det måste finnas beredskap och kompetens för att hantera så kallade onödiga transporter, det vill säga när barn inte flyttas på grund av medicinska skäl utan för att de inte får plats. Det gör det inte idag. En fungerande vård för de små prematurbarnen är nödvändig då de för tidigt födda barnens liv och framtida hälsa står på spel, säger Magnus Domellöf, professor och överläkare på Umeå Universitet och NUS.

Tillägg till Barnkonventionen som planeras bli ny lag i Sverige
Barnkonventionen räknas bli lag i Sverige inom något år. Svenska Prematurförbundet, Lilla barnets fond och Svenska Neonatalföreningen har gemensamt utarbetat ett tiopunktsprogram för prematurfödda barn efter barnkonventionen och dessa barns särskilda behov för att säkerställa att för tidigt födda barn ges samma rättigheter som andra barn. (Se faktablad)

Punkt 7 fastslår exempelvis att ett prematurfött barn inte ska skiljas från föräldrarna. Även vid intensivvård och transporter ska föräldrarna ges möjlighet att vara tillsammans med barnet.

– Det är mycket viktigt med familjecentrerad vård.  Det är tydligt att anknytningen förbättras och att amningen lättare kommer igång, vilket minskar risken för komplikationer då bröstmjölk är det mest näringsrika ett prematurt barn kan få, säger Magnus Domellöf.

Eftersom Världsprematurdagen infaller på en fredag i år uppmärksammas Världsprematurdagen i Sverige torsdagen den 16 november i Stockholm, Göteborg, Umeå och Malmö med olika seminarier och debatter. Syftet med Världsprematurdagen är att uppmärksamma de förtidigt födda barnen och medvetandegöra vilka behov de har. Världsprematurdagen i Sverige arrangeras av Svenska Prematurförbundet, Lilla barnets fond och Svenska Neonatalföreningen, i samarbete med AbbVie.

Se  http://prematurforbundet.se/varldsprematurdagen2017/  för program och inbjudan.

 

För mer information, kontakta:
Karl Rombo, ordförande Svenska Prematurförbundet: 070-759 49 36, karl.rombo@gmail.com
Magnus Domellöf, ordförande Svenska Neonatalföreningen: 070-6717963, magnus.domellof@umu.se
Eva Berggren Broström, ordförande Lilla barnets fond: 070-4507761, eva.berggren-brostrom@sll.se               

 

Om Världsprematurdagen
Världsprematurdagen anordnades första gången 2009 på initiativ av nationella föräldraföreningar i Europa för att uppmärksamma för tidigt födda barn och de utmaningar de ställs inför under sin första tid i livet och senare under uppväxten. Intresset har vuxit och omfattar nu evenemang i alla delar av världen. I Sverige hålls det för femte året i rad seminarier i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå.

Om Svenska Prematurförbundet
Svenska Prematurförbundet är ett riksförbund sammanslutet av lokalföreningar från olika delar av Sverige. Förbundets järtefråga är att förbättra situationen för de för tidigt födda barnen och deras familjer och att varje barn skall ha en sammanhållen vårdkedja från födseln till skolan och genom hela livet. Läs mer på http://prematurforbundet.se.

Om Svenska Neonatalföreningen
Svenska Neonatalföreningen är en delförening i Svenska barnläkarföreningen. Som representanter för professionen arbetar föreningens medlemmar bland annat med nationella riktlinjer och utbildningsfrågor. Svenska Neonatalföreningen är även en remissinstans som kan tillfrågas i sakfrågor om neonatalvård. Läs mer på http://neo.barnlakarforeningen.se                                                                                                                                                                                                                                                                                                       

Om Lilla barnets fond
Lilla barnets fond är en ideell förening som startades 2008. Föreningens syfte och mål är att samla in pengar till forskning av sjuka nyfödda, stödja utveckling av nya metoder för diagnostik och behandling inom neonatalvården samt öka allmänhetens kunskap om hälsa och sjukdom hos det lilla barnet. Läs mer på http://www.lillabarnet.se/site/

Citat

Att personalbristen och platsbristen inom neonantalvården fortfarande ökar är oroväckande. Bara under de senaste månaderna verkar det ha blivit än värre och vi hör om föräldrar som måste flyttas runt mellan olika sjukhus eller i extremfall andra länder med deras för tidigt födda barn under deras första månader i livet. Detta uppbrytande och kringflackande sätter åter familjen i chocktillstånd och ökar påfrestningarna på den lilla för tidigt födda kroppen i form av ökad infektionsrisk och extra trötthet. Inget barn ska behöva flyttas i onödan
Karl Rombo, vice ordförande Svenska Prematurförbundet
Vad vi verkligen saknar i debatten är dock hur och varför det är en sådan bemanningsbrist idag? Ingen verkar fundera i de banorna på allvar och därför blir det heller inga tydliga åtgärdsförslag. Under tiden blir all negativ media om sköterskerollen och vården en ytterligare nedåtgående spiral där den allmänna bilden av yrket riskerar att göra ännu svårare att nyrekrytera och minska ansökande till utbildningarna.
Karl Rombo, vice ordförande Svenska Prematurförbundet
Det måste finnas beredskap och kompetens för att hantera så kallade onödiga transporter, det vill säga när barn inte flyttas på grund av medicinska skäl utan för att de inte får plats. Det gör det inte idag. En fungerande vård för de små prematurbarnen är nödvändig då de för tidigt födda barnens liv och framtida hälsa står på spel
Magnus Domellöf, professor och överläkare på Umeå Universitet och NUS
Det är mycket viktigt med familjecentrerad vård. Det är tydligt att anknytningen förbättras och att amningen lättare kommer igång, vilket minskar risken för komplikationer då bröstmjölk är det mest näringsrika ett prematurt barn kan få
Magnus Domellöf, professor och överläkare på Umeå Universitet och NUS