Friluftsdagar behövs i alla åldrar

Idag, 29 april, uppmärksammar vi Sveriges friluftsdag. Friluftslivet har kanske aldrig varit viktigare än nu och Svenskt Friluftsliv menar att det är tid att låta friluftsdagar få en större roll både i skolan och i arbetslivet!

Den nationella friluftsdagen är en dag för att uppmärksamma betydelsen av friluftsdagar, undervisning utomhus och utomhusvistelse för att främja hälsa, inlärning och utveckling hos såväl barn som vuxna.

Vi hoppas kunna inspirera arbetsgivare att införa friluftsdagar på arbetsplatser, kommuner att satsa på friluftsliv i dagverksamheten och på särskilda boenden samt uppmuntra skolledningar och pedagoger att öka uteundervisningen i grund- och gymnasieskolor. Tyvärr har utvecklingen har varit den motsatta i många år. Fokus på friluftsdagar har successivt minskat i skolans värld och arbetsplatser har inte haft en tradition av friluftsliv.

Stor potential att uppnå viktiga mål i arbetslivet

Omkring fem miljoner vuxna arbetar – en majoritet av oss inomhus och med stillasittande uppgifter – särskilt nu under pandemin. Friluftsdagar för anställda skapar bättre förutsättningar för god personalhälsa i linje med regeringens nya arbetsmiljöstrategi om ett mer hållbart och hälsosamt arbetsliv 2021–2025. I en tid då stress och depression är de vanligaste orsakerna till sjukskrivning har friluftsliv stor potential att bidra till bättre hälsa och personalhälsa. Ökat friluftsliv i arbetslivet kan vara en kostnadseffektiv insats eftersom forskning visar att sjukfrånvaro minskar och produktivitet ökar.

Friluftsdagar behöver varken vara dyra eller krångliga och kan anpassas till arbetsplatsens egna förutsättningar. En friluftsdag skapar möjlighet till kompetensutveckling och lärande, om natur och klimat till exempel, frågor som kan kopplas till organisationens hållbarhetsarbete. Mycket tyder på att utomhusvistelse under arbetsdagen leder till större kreativitet, bättre fokus och sammanhållning. För arbetsplatser i coronatider kan en lösning vara att erbjuda friluftsaktiviteter på arbetstid och walk and talk-möten för de som är på arbetsplatsen eller via telefon för övriga.

Och i skolans värld…

Varje vardag går omkring två miljoner barn och ungdomar till förskolor, skolor eller gymnasieskolor runt om i landet. Hur undervisningen bedrivs påverkar eleverna på ett påtagligt sätt såväl fysiskt, mentalt som socialt. Trots starka bevis för att friluftsdagar och annan uteundervisning kan leda till många gynnsamma effekter för elever, bedrivs en stor majoritet av undervisningen inomhus och med långa perioder av stillasittande. Antalet friluftsdagar har minskat sedan 1990-talet i linje med nedmonteringen av andra skapande ämnen som slöjd och hemkunskap.

Forskning visar att uteundervisning kan ha en rad positiva effekter, till exempel att öka inlärning, främja kognitiv förmåga, höja koncentration, förbättra minne och öka studiemotivation, utöver att öka fysisk aktivitet, stärka benstommen, förbättra sömn och motorik och minska antalet sjukdagar. Genom ökad uteundervisning kan skolor bli effektivare i att nå uppsatta lärandemål. De positiva effekterna av uteundervisning handlar inte bara om Idrott & hälsa och naturvetenskapliga ämnen, utan även om språk, samhällsorienterande ämnen och matematik. Ökad uteundervisning leder således inte till sämre skolresultat i teoretiska ämnen – tvärtom!

Vanor grundläggs tidigt. Friluftsdagar, uteundervisning och lek och rörelse på skolgårdar är viktiga pusselbitar i att hjälpa barn att uppskatta naturen, upptäcka friluftslivet och inse betydelsen av utemiljöer för att lära sig saker.

Så varför har friluftsdagarna minskat och varför sker så liten del av undervisningen utomhus?

En anledning är bristfällig policy. Det finns visserligen stöd i läroplaner och andra riktlinjer för uteundervisning och friluftsdagar. Skapande och undersökande arbete, lek och fysisk aktivitet liksom undervisning som utvecklar elevers förmåga att vistas i utemiljöer och att ägna sig åt friluftsliv är väsentliga delar i det aktiva lärandet enligt läroplanen för grundskolan. Regelbunden uteundervisning och att erbjuda friluftsdagar är två av de viktigaste sätten som skolor kan uppnå läroplanens intentioner. Uteundervisning ligger även i linje med moderna pedagogiska modeller för skolutveckling och lärande. Men kravet på att anordna friluftsdagar har försvunnit och antalet friluftsdagar verkar ha minskat när kravet försvann. Det finns sålunda ett behov av att återinföra krav på friluftsdagar i skolan.

Kan det handla om torftiga utomhusmiljöer? För att skolor överhuvudtaget ska kunna bedriva uteundervisning och erbjuda friluftsdagar krävs att det finns funktionella, mångsidigt användbara och attraktiva utemiljöer för dessa ändamål. Idag är det få skolgårdar som har tillräcklig kvalitet. Många aktörer har länge pekat på bristerna i dessa miljöer: gårdarna domineras av asfalterade och fantasilösa ytor som är för små i relation till antalet elever. Dessutom är det brist på natur och grönska både på gården och i närheten. Kommunerna behöver ta krafttag för att rusta upp förskole- och skolgårdar. Inom arbetslivet är det få arbetsplatser som har fokuserat på att skapa attraktiva och användbara utemiljöer. Vi har således byggt in hinder till friluftsliv, uteundervisning och utevistelse i stället för att främja dessa viktiga mål.

Allt större barngrupper, färre lärarresurser och en upplevd avsaknad av verktyg kan också vara bidragande faktorer till begränsad uteundervisning inklusive färre friluftsdagar. Klassrummet är en trygg plats att bedriva undervisning i och många lärare kan känna en osäkerhet i att ge sig ut med stora barngrupper – vad händer om ett barn gör sig illa eller behöver gå på toaletten? Vad händer om det börjar regna? Och när man väl är där, hur ska undervisningen bedrivas? Vilka verktyg och stöd finns? Hur förändras min roll som pedagog utomhus? Många pedagoger behöver sannolikt stöd för att komma igång med uteundervisning, men framförallt behöver skolledare och beslutsfattare tydligare visa att uteundervisning är viktigt.

Dags att kroka arm med friluftslivet!

Detta är utmaningar som civilsamhället kan hjälpa till att lösa. Friluftsorganisationerna i Sverige står redo att bistå arbetsplatser, skolor och särskilda boenden att arrangera friluftsdagar. Det finns en rad olika aktörer som har tagit fram undervisningsmaterial med färdiga övningar och handledningar kopplade till läroplanen och många friluftsorganisationer arbetar redan idag med utomhuspedagogik mot såväl barn som vuxna. Aktörerna erbjuder också ledarledd undervisning i specifika program.

Genom att uppmärksamma Sveriges friluftsdag vill vi peka på den stora potential som friluftsdagar och uteundervisning har för att främja såväl hälsa och välbefinnande som inlärning och utveckling hos barn och vuxna. Inte minst den pågående pandemin har visat det stora behovet av naturupplevelser och utevistelse. Det är dags att fler inom arbetslivet och skolans värld inser den stora potential som finns i utemiljöer och uteundervisning.

I år är det friluftslivets år. Därför vill vi uppmana skolor och arbetsplatser att anordna friluftsdagar under året och se värdet med friluftsliv. Det organiserade friluftslivet står redo att hjälpa till!

Undertecknat

Susanne Söderholm
Ordförande
Svenskt Friluftsliv

Sanna Ameln kommunikatör Luften är fri - friluftslivets år 2021, 0706-46 26 56, sanna.ameln@svensktfriluftsliv.se

Svenskt Friluftsliv är en paraplyorganisation för 27 ideella friluftsorganisationer i Sverige som tillsammans har 1,6 miljoner medlemmar, varav 300 000 är barn och ungdomar. Tillsammans består organisationerna av närmare 9 000 lokala- och regionala föreningar. Svenskt Friluftsliv företräder de ideella friluftsorganisationerna i Sverige och är talesperson gentemot regering, riksdag och myndigheter. 

Taggar: