Bättre med samlat grepp kring forskning och innovation

Svensk forskning skulle gynnas av ett mera samlat grepp kring forskningsfrågorna. Det menar Svenskt Näringsliv apropå debatten kring forskningens finansiering.

Idag är den offentliga forskningsfinansieringen fördelad på ett flertal myndigheter, vilka med bristfällig koordinering finansierar forskningsprojekt. I veckan föreslog en utredning att statens fristående forskningsfinansiärer slås samma till en enda stor forskningsmyndighet.

I Dagens Nyheter den 20 mars 2008 kommenterar forskningsminister Lars Leijonborg utredningen. Han känner sig överraskad av förslaget och uttrycker en farhåga för att det ska skapas en maktkoncentration om forskningsfinansiärer slås samman.

- Vi menar att ett mer sammanhållet grepp kring forskningen skulle ge bättre effekt och resultat av de investerade medlen, säger Maria Anvret, ansvarig för forsknings- och innovationsfrågor vid Svenskt Näringsliv.

- Sverige är bra på att investera i forskning, men vi måste bli bättre på att se till att investeringarna verkligen leder till nytta och ökat företagande.

De frågeställningar som den behovsmotiverade forskningen utgår ifrån är ofta komplexa och spänner över många samhällssektorer. Samverkan mellan näringslivet, akademien och forskningsfinansierande myndigheter är därför av största vikt. Det handlar om att identifiera problemområden som att hantera hotet från pandemier, minska klimatpåverkan eller identifiera åtgärder för den demografiska utmaningen genom lösningar som kan tillämpas globalt och skapa förutsättningar för export av svensk kunskap och teknik.

- Samordning krävs därför också på den politiska nivån, säger Maria Anvret. För att nå ett samlat grepp kring utbildning, forskning och innovation behövs en utbildnings-, forsknings- och innovationsminister och även på departementsnivå ett mer samlat grepp.