Borgs grundskott mot svensk skattestrategi
Finansminister Anders Borg vill sänka bolagsskatten från 28% till 25%. Sänkningen ska till stor del finansieras genom att företagen inte ska få fullt avdrag för sina räntekostnader. Denna avdragsrätt har varit ett strategiskt viktigt inslag i såväl socialdemokratiska som borgerliga regeringars skattepolitik. Förslaget innebär därför ett mycket kraftigt principiellt avsteg från den skattestrategi Sverige har haft och som fungerat väl.
- Förslaget är djupt olyckligt utformat och inte alls berett enligt de krav och principer som gäller för omfattande skatteförändringar, säger Svenskt Näringslivs vd, Urban Bäckström.
Finansieringsförslaget baseras på en rapport som tre tjänstemän på Skatteverket tagit fram, och som finansdepartementet mitt i sommaren skickat ut på remiss till den 14 augusti. Enligt denna ska avdrag på lån inom en koncern kunna vägras. Syftet med förslaget är att förhindra att bolagen manipulerar med den beskattningsbara vinsten de redovisar i Sverige.
- Näringslivet är naturligtvis berett att medverka till att rent konstlade skatteupplägg förhindras. Förslaget är dock betydligt mera omfattande än som behövs och drabbar helt vanliga affärsmässiga transaktioner som löpande sker inom en koncern, säger Bäckström.
Han menar att förslaget kommer att försvåra eller till och med omöjliggöra en effektiv finansiell kostnadshantering i bolagen och att det kommer att påverka investeringar och sysselsättning negativt.
Inom alla koncerner har över tiden omstruktureringar skett och det är helt omöjligt att hålla isär ändamålet för varje lån från alla andra finansiella transaktioner. Om förslaget genomförs uppstår en sådan rättsosäkerhet att företagen kan tvingas flytta ut den finansiella hanteringen utanför landets gränser. Allt annat lika, påverkar detta i förlängningen även placeringen av huvudkontoren. Under alla omständigheter påverkar det benägenheten att ta hem vinster till Sverige.
- Det ligger inte i landets intresse att på ett så fundamentalt sätt försämra företagsklimatet, hävdar Bäckström. En sänkning av bolagsskatten till 25 procent kan inte mätas med den försämring som förslaget skulle innebära för svenska företags möjlighet att bedriva sin affärsverksamhet med Sverige som bas. En anpassning av bolagsskatten kan vara motiverad, men finansieringen av detta får inte ske med regler som träffar affärsmässigt motiverade transaktioner.
- Det förslag som finansdepartementet presenterat och som finansministern vill göra till regeringspolitik redan innan ens en minimal remisstid gått ut, visar på bristande kunskaper om hur moderna företag arbetar och uppfyller inte ens elementära krav på analys, avslutar Urban Bäckström.