Höga arbetskraftskostnader bromsar sysselsättningen

Enligt ny statistik över näringslivets arbetskraftskostnader har Sverige under det senaste decenniet återigen seglat upp till en topposition bland EU-länderna. Historiskt har snabba ökningar av arbetskraftskostnaderna resulterat i hög inflation och fallande växelkurs. Med en Riksbank som värnar prisstabilitet hamnar den makroekonomiska effekten istället på arbetsmarknaden, med svag sysselsättningstillväxt som följd. Detta är slutsatsen i en ny rapport från Svenskt Näringsliv.

Sedan ett antal år tillbaka skickar Eurostat, i samarbete med SCB och övriga EU-länders statistikbyråer, ut en arbetskraftskostnadsundersökning till företag i EU:s medlemsländer. Det visar sig att arbetskraftskostnaderna inom det svenska näringslivet är högre än inom något annat EU-land. Särskilt höga är arbetskraftskostnaderna inom den privata tjänstesektorn samt byggsektorn.
-Sammantaget är de svenska arbetskraftskostnaderna cirka 30 procent högre än genomsnittet för de 15 gamla EU-länderna och nästan 50 procent högre än genomsnittet för EU-25, säger rapportens ena författare Fabian Wallen, ekonom på Svenskt Näringsliv. Detta innebär att Sverige återigen har blivit ett högkostnadsland, fortsätter Wallen.
De höga arbetskraftskostnaderna speglas dessvärre inte av en motsvarande hög produktivitetsnivå. Detta påminner om situationen på 1970- och 1980-talen, då de snabbt stigande arbetskraftskostnaderna resulterade i hög inflation och återkommande devalveringar. Med en Riksbank som värnar prisstabilitet, samtidigt som växelkursen är flytande, kommer dock inte snabba ökningar av arbetskraftskostnaderna att resultera i högre inflation och en dalande krona.
-Den makroekonomiska effekten hamnar istället på arbetsmarknaden, vilket inte minst illustreras av det senaste decenniets svaga sysselsättningsutveckling, säger rapportens andra författare Göran Johansson Grahn, ekonom på Svenskt Näringsliv.
Rapportens övergripande slutsats är att de höga arbetskraftskostnaderna inte bara bromsar utvecklingen på arbetsmarknaden, utan även hämmar en väl fungerande strukturomvandling från industri- till tjänstesamhälle. Om arbetskraftskostnaderna tillåts skena iväg ytterligare under innevarande avtalsrörelse är risken stor att den påbörjade sysselsättningsuppgången bryts tvärt.

Hela rapporten finns på Svenskt Näringslivs hemsida: www.svensktnaringsliv.se.