Kommentar från Svenskt Näringsliv
Inom Svenskt Näringslivs medlemsförbund finns en mycket stark oro över att årets avtalsrörelse ska resultera i sådana kostnadshöjningar för företagen att arbetstillfällen flyttar från Sverige. Det finns också en oro för att utanförskapet på arbetsmarknaden permanentas eller rentav försvåras under de närmaste tre åren. En lönebildning som bidrar till upprätthållen eller förbättrad konkurrenskraft för svenska företag i en globaliserad ekonomi riskerar att kraftigt försvåras.
Detta är bakgrunden till att samtliga företrädare för Svenskt Näringslivs förbund - såväl på huvudmannanivå inom arbetsutskottets samverkansgrupp som i beredningsutskottet inom arbetsgivareförbundens VD-krets - i helgen ställde sig avvisande till det förslag till avtal mellan Svensk Handel och Handels som presenterades som ett led i den stadgemässiga samverkan som äger rum mellan föreningens arbetsgivareförbund.
Det var därför följdriktigt att Svensk Handel strandade förhandlingarna med Handels och att i nästa fas det statliga medlingsinstitutet får åta sig att bedöma situationen. Medlingsinstitutets uppgift är inte endast att medla utan också att i sitt medlingsarbete beakta de samhällsekonomiska konsekvenserna av parternas krav. Dessutom har Medlingsinstitutet att slå vakt om den samsyn som råder om den konkurrensutsatta industrins lönenormerande roll.
- Det råder ingen tvekan, säger Svenskt Näringslivs VD Urban Bäckström i en kommentar till den uppkomna situationen, att det nu är medlingsinstitutets uppgift att förklara för parterna på handelns område var den samhällsekonomiskt rimliga nivån står att finna och det är helt klart under den nivå som handelns parter diskuterade i helgen.
- Den typ av centralstyrda låglönesatsningar som LOs förbund nu söker genomdriva har många gånger tidigare lett till för svensk samhällsekonomi katastrofala resultat.
- På detaljhandelns område innebär den nivå som diskuterats ett nytt märke som är ca 30 procent högre än industrinormen, säger Jan-Peter Duker, vice VD på Svenskt Näringsliv. Det är LO-förbundens krav på utjämning av lönenivåerna i näringslivet som skulle leda till löneökningar på drygt 13 procent inom handeln. Av detta svarar den särskilda kvinnopott som krävts för mindre än en procent. Det är alltså den mycket höga nivån som är problemet inte den särskilda kvinnopotten. Risken har bedömts uppenbar att ett sådant märke skulle bli norm i de förhandlingar som återstår, framför allt på hemmamarknadsområdena.
- Tyvärr har Svensk Handel i detta fall vidtagit sina mått och steg i fel ordning. Inom Svenskt Näringsliv skall samverkan enligt styrelsens beslut ske innan man lägger bud till motparten, säger Jan-Peter Duker.