Ljusstrimman

Report this content

Ljusstrimman Utsikterna för svensk ekonomi förbättras gradvis. Vändningen i USA, börsuppgången och en stabil konsumtion ger draghjälp. Till skillnad från i USA fortsätter dock investeringarna att falla i Sverige i år. Andelen arbetsföra vuxna som har arbete minskar också. Investeringar och sysselsättning i Sverige har inte utvecklats bättre än i euroländerna under senare år. Ändå redovisar SCB en väsentligt högre BNP-tillväxt för Sverige. Det finns skäl att sätta frågetecken för dessa tillväxtsiffror. Börsuppgången och en låg ränta stärker detaljhandelsförsäljningen och konsumtionen. Till detta bidrar att fler, både svenskar och utlänningar, semestrar i Sverige. En del svenska exportföretag får också draghjälp av tillväxten i USA, Asien och en del östländer. - Ljuset är dock svagare i Sverige. Varken i år eller nästa år blir det tal om någon högkonjunktur, säger Stefan Fölster, chefekonom på Svenskt Näringsliv. Konsumtionen och utrikeshandeln växer endast marginellt snabbare 2004 än i år. Investeringar fortsätter att falla i år, men börjar öka något nästa år. Då har tillräckligt många företag konsoliderat sin ekonomi, och den internationella ekonomin har fått upp styrfart. Sammantaget växer BNP med 1,6 procent 2004, fortsätter Fölster. Även nästa år utvecklas sysselsättningen svagt. Många kommuner och landsting bromsar nyanställningar, samtidigt som näringslivet fortsätter att dra ned. En följd av detta är att löneökningstakten nu ligger i linje med den i andra EU-länder. Under det senaste året har sysselsättningen utvecklats bättre i EU generellt sett än i Sverige. - I själva verket har inte Sverige fler människor i arbete nu än i mitten på 1990-talet, när sjukfrånvaron är borträknad, säger Fölster. Trots denna jämförelsevis svaga sysselsättnings- och investeringsutveckling redovisar SCB väsentligt högre BNP- tillväxtsiffror för Sverige än för EU. - I genomsnitt har SCB redovisat 0,75 procent högre årlig tillväxt för Sverige under perioden 1998-2002 än vad OECD eller Eurostat anger i sin statistik över Sveriges köpkraftsjusterade BNP per invånare, avslutar Fölster. Vi visar i en särskild del av rapporten att det finns skäl att misstänka en överskattning av den officiella BNP-tillväxten. Hela rapporten finns på Svenskt Näringslivs hemsida: www.svensktnaringsliv.se. För mer information, kontakta: Stefan Fölster, chefekonom, tfn 08-553 431 60 / 0703-04 31 60 Göran Johansson Grahn, nationalekonom, tfn 08-553 431 03 / 0703-18 31 03 Fabian Wallen, nationalekonom, tfn 08-553 431 56/ 0705-68 80 55 Hanna Widell, nationalekonom, tfn 08-553 431 02/ 0703-64 31 02 Fredrik Karlsson, presschef, tfn 08-553 430 19 / 0703-45 64 12 [REMOVED GRAPHICS] ------------------------------------------------------------ Denna information skickades av Waymaker http://www.waymaker.se Följande filer finns att ladda ned: http://www.waymaker.net/bitonline/2003/08/25/20030825BIT00250/wkr0001.doc Tabell http://www.waymaker.net/bitonline/2003/08/25/20030825BIT00250/wkr0002.pdf Tabell

Prenumerera

Dokument & länkar