Många förlorare med höjda minimilöner

Det är den lilla grupp som fastnar i låga löner som riskerar att bli förlorare om minimilönerna pressas upp. Det framgår av en färsk rapport från Svenskt Näringsliv.

Rapporten, skriven av Svenskt Näringslivs Björn Lindgren, visar att reallöneökningarna i näringslivet har varit mycket höga de senaste tolv åren. Ändå finns ett underliggande fackligt missnöje med lönebildningen. Främst är det den ökade lönespridningen – om än måttlig vid internationella jämförelse - som missnöjet riktas mot. I rapporten Myten om lönebildningens förlorare framhålls att ökad lönespridning leder till högre löner samtidigt som företagets vinst ökar. Detta kan förklara varför tjänstemännens löner ökat snabbare än arbetarnas men effekten är egentligen högre för arbetare. - Både anställda och företag vinner på ökad lönespridning, säger Björn Lindgren. Från fackligt håll krävs ofta satsningar på höjda minimilöner för att de som tjänar minst ska kunna höja sin levnadsstandard. - Men för att höjda minimilöner och minskad lönespridning ska vara receptet så måste det vara samma personer som ligger kvar med låg lön år efter år. Rapporten visar att så inte är fallet, fortsätter Björn Lindgren. Han har studerat den relativa löneutvecklingen under sex år för den tiondel av de anställda som hade lägst lön 1998. Efter sex år är det bara åtta procent av dessa som fortfarande är lågavlönade, det vill säga knappt en procent av samtliga anställda i näringslivet. - Den gruppen riskerar också att bli förlorare på höjda minimilöner, eftersom det blir en utslagning av dem som har svårast att höja sin produktivitet. Om fackförbunden verkligen vill skydda inkomsten för denna grupp ska de istället låta minimilönerna vara orörda, avslutar Björn Lindgren. Läs rapporten på www.svensktnaringsliv.se