Patienter allt mindre nöjda med vården

Patienterna allt mindre nöjda med vården Den genomsnittliga nöjdheten hos kunderna - det vill säga patienterna - i den öppna sjukvården i Sverige är för första gången sedan sådana mätningar inleddes 1994 lägre än kundnöjdheten i ekonomin i stort. Den långsiktiga trenden för patientnöjdhet är också sjunkande. Dessa resultat redovisas i en undersökning som Svenskt Näringsliv och konsortiet Svenskt Kvalitetsindex (SKI) samarbetat om, och som bygger på telefonintervjuer med patienter som nyligen besökt öppenvården. Patienternas bedömningar av en rad aspekter som förväntningar, servicekvalitet och medicinsk kvalitet har mätts och vägts samman till ett "patientnöjdhetsmått" enligt en strikt vetenskaplig analysmodell. För första gången har patientnöjdheten kunnat mätas landsting för landsting, eftersom över 4000 intervjuer genomförts. Bäst betyg får Jönköping, Blekinge, Skåne, Halland och Västmanland. Lägst genomsnittlig kundnöjdhet uppvisar Värmland och Västerbotten. För första gången kan också kundnöjdheten för privata respektive offentliga vårdgivare redovisas för sjukvårdsregioner samt för fem landsting. Patienterna är mer nöjda med den privata vården i alla mätta regioner och landsting. Kvinnor är mer nöjda än män med privata vårdgivare. För den offentliga vården är skillnaden obetydlig. Patienter med relativt sett högre utbildning har lägre förtroende för vården än de med endast grundskola. Många av dem som besöker sjukhusens akutmottagningar är beredda att välja de allmänhet mindre dyrbara alternativen vårdcentral eller läkarmottagning, om förutsättningarna är de rätta. - Svenskt Näringsliv har också gjort ett enkelt test på hur starkt det statistiska sambandet är mellan resurser och patientnöjdhet på landstingsnivå. Resultat indikerar att sambandet är svagt, och att det därmed är andra faktorer som har större betydelse för nöjdhetsgraden, säger Anders Morin, projektledare på Svenskt Näringsliv. Resultatet måste dock tolkas med försiktighet, bland annat eftersom betydande förenklingar har gjorts i modellen. - Materialet i undersökningen är unikt. Politiker och andra beslutsfattare bör studera det noga för att ta reda på vilka områden som bör förbättras och vilka orsakerna kan vara till skillnader gentemot andra landsting, liksom att följa upp förändringar, säger Jan Eklöf, kanslichef på SKI. - Alla resultat är självfallet tillgängliga för allmänheten, poängterar Anders Morin. Det är också vad svenska folket vill ha. I den aktuella undersökningen svarade 90 procent att de ansåg att allmänheten ska ha rätt att ta del av kvalitetsmätningar i vården. På presskonferensen presenterades också en rapport om kvalitetsarbetet inom vård och utbildning. Som exempel redovisades hur fyra privata aktörer - de två vårdföretagen Capio och Praktikertjänst, utbildningsföretaget Vittra och den fristående Montessoriskolan Malmen i Borås - utvecklar kvaliteten i den egna verksamheten. - Även om mycket utmärkt kvalitetsarbete sker i offentlig verksamhet finns hos de privata företag vi undersökt strukturella förutsättningar som gynnar ett målmedvetet och framgångsrikt kvalitetsarbete. Bland de viktigaste faktorerna är förekomsten av konkurrenstryck och en småskalig organisation, säger Caj Skoglund, en av författarna till rapporten. En av rapportens vikigaste slutsatser är att konkurrens skapar naturliga förutsättningar för kvalitetsförbättringar, oavsett ägar- eller driftform. Caj Skoglund betonar också vikten av att producentoberoende kvalitetsinformation offentliggörs: Det är helt nödvändigt för att i längden kunna upprätthålla förtroende för de gemensamt finansierade välfärdstjänsterna. Svenskt Näringsliv har för avsikt att bjuda in samtliga berörda parter inom sjukvården för diskussion om hur arbetet med öppna kvalitetsredovisningar av såväl patientbedömd kvalitet som faktisk medicinsk kvalitet ska stärkas. Ett alternativ är att ett fristående kvalitetsinstitut bildas där Svenskt Näringsliv medverkar. Läs eller ladda ned bägge rapporterna på: www.svensktnaringsliv.se För mer information, kontakta: Anders Morin, projektledare Svenskt Näringsliv, tfn 08-553 430 48 / 0705- 68 80 87 Jan Eklöf, kanslichef SKI, tfn 0706-96 41 85 Caj Skoglund, seniorkonsult BCS Kompetensutveckling AB, tfn 0706-87 82 64 Andrea Prander, pressekreterare, tfn 08-553 430 18 / 0708-80 69 01 ------------------------------------------------------------ Denna information skickades av Waymaker http://www.waymaker.se Följande filer finns att ladda ned: http://www.waymaker.net/bitonline/2002/01/28/20020128BIT00350/bit0002.doc http://www.waymaker.net/bitonline/2002/01/28/20020128BIT00350/bit0002.pdf