Produktivitetsfall – ja tack

Högkonjunkturen fortsätter. Trots en allvarlig avmattning i USA och en sämre tillväxt i exportindustrin ökar sysselsättningen och investeringarna i Sverige. Konsumenterna tar över som draglok i ekonomin. De stora grupper som befinner sig utanför arbetsmarknaden är på väg att successivt slussas tillbaka i arbete. En låg produktivitetsutveckling under några år är därför oundviklig. Dels ökar sysselsätt¬ningen mer i branscher med lägre produktivitet, dels anställs fler yngre och personer som länge stått utan arbete till lägre löner.

Bostadsmarknaden i USA sätter spår i den svenska exportutvecklingen. Industrin är inte längre dragloket i svensk ekonomi. Många exportföretag mjuklandar dock tack vare sin försäljning i Europa och i flera snabbväxande länder, som exempelvis Brasilien, Ryssland, Indien och Kina. En mild avmattning för industrin kombinerat med en snabbt växande import gör dock att utrikeshandelsnettot drar ned BNP-tillväxten.
Höga löne- och sysselsättningsökningar samt ett lägre hushållssparande spär på den inhemska efterfrågan. Arbetskraftsbrist, upptrissade bostadspriser och försäljningsrekord inom detaljhandeln fortsätter. Under 2009 och 2010 väntas också finanspolitiken bli mer expansiv, vilket bidrar till en inhemsk boom som sträcker sig över flera år.
– Trots en något lägre tillväxt kommer de flesta svenskar att uppleva en allt hetare konjunktur, säger Stefan Fölster, chefekonom på Svenskt Näringsliv.
I Sverige finns en god chans att få många av dem som varit utanför arbetsmarknaden i arbete. En analys i rapporten visar att det sannolikt kräver fler reformer för att utbudet av arbetskraft ska hänga med efterfrågan.
– Många av de jobb som nu skapas kommer till inom den arbetsintensiva tjänstesektorn, där produktiviteten i regel är låg jämfört med den kapitalintensiva industrin, fortsätter Fölster.
Ett fördjupningsavsnitt i rapporten visar att den höga svenska produktivitetsutvecklingen under det senaste decenniet delvis varit en spegelbild av en svag sysselsättningsutveckling. Ett kraftigt minskande utanförskap från arbetsmarknaden kan resultera i att produktiviteten växer med ungefär 1,5 procentenhet mindre per år under ett antal år, samtidigt som BNP växer snabbare än vad som annars hade varit fallet.
– Vi drar slutsatsen att den svagare produktivitetsutvecklingen inte behöver vara så inflationsdrivande som många befarat, avslutar Stefan Fölster.
Försörjningsbalans redovisas i bifogade pdf-fil.
Hela rapporten finns på Svenskt Näringslivs hemsida: www.svensktnaringsliv.se.