Räddningsplankan

Trots utvecklingen i USA och den högre inflationen i Sverige kommer den svenska ekonomin att klara sig hyggligt. Det framgår av Svenskt Näringslivs färska konjunkturprognos. En ”räddningsplanka” blir en mer expansiv finanspolitik. En annan förändrade exportmönster.

Svenskt Näringslivs ekonomer skriver i rapporten att ett paket av strukturella reformer blir en räddningsplanka för den inhemska efterfrågan. Därtill klarar exportsektorn stormen bättre än i tidigare perioder av internationell konjunkturoro. I en särskild analys visas hur förändrade handelsmönster och utflyttning av exportsektorn har bidragit till att göra den mindre konjunkturkänslig.
I Sverige föranleder en ny konjunkturbroms en liten nedrevidering av den privata konsumtionen. Inflationen har tillfälligt ökat mer än väntat. Därför ökar reallönerna svagare än väntat. Denna inbromsning mildras dock av en räddningsplanka.
– Det svagare konjunkturläget tillåter regeringen att föra en mer expansiv finanspolitik. Under innevarande år kan satsningar inom vård och infrastruktur samt skattesänkningar uppgå till 15 miljarder kronor. Nästa år blir de finanspolitiska reformsatsningarna ytterligare 15 miljarder kronor. Sammantaget motsvarar satsningarna 1 procent av BNP, säger Stefan Fölster, chefekonom på Svenskt Näringsliv.
Även exportsektorn klarar turbulensen hyggligt. En betydande minskning i exporten till USA inleddes redan för tre år sedan, men har kompenserats av ökad export till östra och centrala Europa samt Asien.
– Sverige har relativt många exportföretag i infrastrukturrelaterade branscher som fortsätter att gå bra i stora delar av världen. Det bidrar till att Sverige inte drabbas alltför hårt av nedgången i USA, fortsätter Fölster.
I en fördjupningsdel i rapporten visas att Sverige trendmässigt har förlorat andelar på världsmarknaden, även jämfört med de gamla EU-länderna. Det kompenseras dock i viss mån av att Sverige har investerat mycket i produktion och dotterbolag runtom i världen.
– Denna utflyttning kan ha varit kraftigare i Sverige än i många andra EU-länder bland annat på grund av höga arbetskraftskostnader och större valutaosäkerhet. En konsekvens är att en större del av utrikeshandeln sker i form av ”tjänster” till dotterbolagen, eller kapitalavkastning därifrån, avslutar Stefan Fölster.

I bilaga till detta pressmeddelande redovisas även försörjningsbalansen.
Hela rapporten finns på Svenskt Näringslivs hemsida: www.svensktnaringsliv.se.