Rätten till ränteavdrag måste vara kvar

Näringslivets skattedelegation (NSD) avstyrker finansdepartementets förslag om begränsningar av företagens rätt till ränteavdrag och anser att bristerna är så allvarliga att förslaget inte kan läggas till grund för lagstiftning.

Krister Andersson, Näringslivets skattesakkunnige, anser att förslaget huvudsakligen slår mot företagsekonomiskt motiverade transaktioner. Om det genomförs skulle det påtagligt försämra förutsättningarna för det svenska näringslivet.

Självfallet ska rent konstlade upplägg förhindras, fortsätter Krister Andersson. De brister som finansdepartementets förslag till skatteflyktslag uppvisar är dock mycket allvarliga.

- Genomförs förslaget motverkas och förhindras affärsmässigt motiverade omstruktureringar och centraliserade finansfunktioner i bolagen i en sådan omfattning att det svenska näringslivet och det svenska investeringsklimatet väsentligt skadas. Det skulle i sin tur även få mycket negativa effekter på såväl sysselsättning som på de offentliga finanserna.

- Rätten till avdrag för räntekostnader i bolagen har sedan decennier varit ett strategiskt viktigt inslag i såväl socialdemokratiska som borgerliga regeringars skattepolitik. De har värnat nettovinstbeskattningsprincipen, dvs. att intäkter är skattepliktiga och kostnader avdragsgilla. Detta har haft en mycket positiv effekt på svensk sysselsättning och ekonomi. Investeringarna har varit höga och skatteinkomsterna från bolagsskatten har, som andel av storleken av ekonomin (BNP), varit bland de allra högsta i den industrialiserade världen. Dessutom leder de höga investeringarna och därmed höga sysselsättningen till att staten får in betydande belopp i ökade intäkter i form av inkomstskatter, arbetsgivareavgifter och mervärdeskatteintäkter.

- Trots, eller kanske tack vare, rätten till ränteavdrag har skatteintäkterna bibehållits och ökat. Under de senaste åren har, enligt Konjunkturinstitutet, bolagsskatteintäkterna dessutom ökat mer än vad konjunkturen motiverar. Några omfattande lånekaruseller är det inte fråga om. Skuldsättningsgraden i näringslivet har fortsatt att minska och det finns inte skäl anta att den ska öka den närmaste tiden. Därför finns det tid att vara noga med utformningen av skatteflyktslagen och inte hasta igenom ett förslag som skulle leda till utflyttning av företagens kassaförvaltning, och på sikt kanske även huvudkontoren, menar Krister Andersson.

- Det är naturligtvis nödvändigt att hålla den effektiva bolagsskattesatsen på en konkurrenskraftig nivå. Det kan finnas goda skäl att sänka den nominella bolagsskattesatsen men det ska inte blandas ihop med hur en skatteflyktslag utformas.

(Pressmeddelandet bifogas även som pdf-fil)