Reformera och investera Sverige ur krisen

Regeringens krisstrategi behöver kompletteras anser Svenskt Näringsliv. Många föreslår just nu stimulanser av konsumtionen, men det är offensiva reformer och investeringar som kan mildra krisens skadeverkningar och förkorta lågkonjunkturen.

Svenskt Näringslivs VD, Urban Bäckström, och chefekonom Stefan Fölster presenterar i dag en genomarbetad plan för hur investeringsvilja och anställningsplaner ska kunna lyfta.

- Våra undersökningar visar att arbetslösheten kan öka med så mycket som 100 000 personer. Även om regeringen gjort rätt akutåtgärder, så har dessa inte fått avsedd effekt. De verkliga räntorna ligger kvar på hög nivå och bankernas kreditgivning har blivit stramare. Nu behövs framåtsyftande reformer – det är bättre än att passivt invänta notan när arbetslösheten stiger, säger Urban Bäckström.

Av Svenskt Näringslivs rapport framgår att det finns utrymme för långsiktiga reformer med en årskostnad på 30 à 40 miljarder. Utöver detta behövs ytterligare c:a 20 miljarder för tillfälliga åtgärder koncentrerade till den allra närmaste tiden.
- Sådana framåtsyftande satsningar görs redan i vår omvärld, påpekar Stefan Fölster. Både USA och Kina är på väg att rulla ut väsentligt större finanspolitiska satsningar, räknat som andel av BNP. Även Storbritannien och en del andra länder genomför nu extra åtgärder.
Svenskt Näringsliv menar att en reform- och investeringsstrategi skulle kunna bygga på fyra pelare:
• Storsatsning på offentliga investeringar, vägar, järnvägar och infrastrukturunderhåll. Öppna upp för nya finansieringslösningar.
• Släpp fram och förenkla – inte minst genom förändringar i miljöbalken – privata investeringar. Energiinvesteringar är av största vikt och det brådskar med en brett förankrad energiöverenskommelse.
• Lönsamheten i investeringarna måste förbättras, bland annat genom sänkta arbetsgivaravgifter. Men nu är också rätt tillfälle att sänka kapitalinkomstskatten så att den närmar sig Europa-snittet som är 10 procent. Det gäller också inkomstskatten, där man bör sikta på en högsta skattesats på 40 procent.
• Kredittillgängligheten behöver förbättras – det kan bli nödvändigt med statliga garantier av samma typ som vid bankkrisen på 90-talet.
- Men allt hänger inte på statliga reformåtgärder, framhåller Urban Bäckström. Det pågående arbetet med ett nytt huvudavtal måste snabbas upp. Arbetsmarknaden och dess sätt att fungera kommer stå i centrum under de närmaste åren. LO-facken och tjänstemannafacken har ett stort ansvar för hur regelverket kan förbättras, så att onödigt krångel och konflikter kan undvikas.
Svenskt Näringsliv skriver i rapporten att även med den reform- och investeringsinriktade ekonomiska politik som organisationen föreslår så kommer ändå lågkonjunkturen.
- Men den behöver inte bli lika långvarig och lika djup. Och den långsiktiga kostnaden av krisen blir avsevärt mindre. Reformerna under 1990-talskrisen bröt faktiskt två decennier av kräftgång i hushållens inkomster och inledde en femtonårsperiod där inkomster realt steg med över 30 procent. Även denna kris kan göras till språngbräda för en ny tillväxtperiod, avslutar Urban Bäckström.

Läs hela rapporten på www.svensktnaringsliv.se