Studenter förlorar stort på längre studietider

Vilka utbildningar ger bäst förutsättningar för ett framtida yrkesliv? Svaret finns nu på Svenskt Näringslivs webbsajt www.hogskolekvalitet.se. Där framgår också att två års längre studietid kan kosta 500 000 kronor i minskad livslön efter skatt.

Den 15 oktober är sista ansökningsdag till vårens högskoleutbildningar. Att välja att studera vidare är tillsammans med valet av utbildning två av de viktigaste valen i livet. - Att utbilda sig är att göra en investering. För att kunna göra medvetna och genomtänka val behövs ett bra investeringsunderlag, säger Johan Olsson, projektledare på Svenskt Näringsliv. Svenskt Näringsliv har undersökt resultatet av utbildningsinvesteringen, redovisat som livslön, inom 90 utbildningar på gymnasial- och högskolenivå. På www.hogskolekvalitet.se kan man räkna ut vad en utbildningsinvestering är värd. Där redovisas också lönespridningen per utbildning. – Ju större lönespridningen är desto större möjlighet har du att själv påverka din lön, säger Johan Olsson. Livslönen är också beroende av andra faktorer, bland annat när man börjar studera och hur länge studierna pågår. Svenskar etablerar sig relativt sent på arbetsmarknaden vid 27 års ålder. Detta beror bland annat på att de börjar studera senare och att den faktiska studietiden ofta är längre än den tänkta. – Den förväntade livslönen för en humanistisk högskoleexamen är drygt 12,8 miljoner. Efter skatt finns nästan 9,4 miljoner kvar. Genom att plugga två år längre förlorar studenten nästan 500 000 i lön efter skatt. – Det kostar alltså mycket mer än studielånet att dra ut på studierna. Vi vill visa studenternas att de själva kan påverka det ekonomiska resultatet av utbildningsvalet redan under studietiden. Pensionen är inte det första man tänker på när man börjar plugga, men konsekvensen av när och hur länge man studerar borde uppmärksammas mer vid valet av utbildning, avslutar Johan Olsson.

Taggar: