Svensk utbildning - en förlustbransch?

Sverige hör till de länder som betalar mest för sitt utbildningssystem, men resultaten svarar inte mot kostnaden. Från ett branschperspektiv är utbildning en förlustbransch.

Det är slutsatsen i en ny forskningsrapport om utbildningsbranschen som Handelns Utredningsinstitut gjort på uppdrag av Svenskt Näringsliv. Det är första gången som den svenska utbildningssektorn granskar från ett branschperspektiv.

Branschen sysselsätter mer än 440 000 människor och kostade 2005 210 miljarder kronor, 8,4 procent av BNP. Till detta kommer företags personalutbildningskostnader – mer än 60 miljarder.

Ändå ligger Sverige inte i topp när det gäller studieresultat.

- Trots de höga kostnaderna har en av tio grundskoleelever inte behörighet till gymnasiet när de avslutar grundskolans årskurs nio. En av tre ungdomar klarar inte sina gymnasiestudier på de ordinarie tre åren. Nyutexaminerade akademiker har fått det allt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Detta är påtagliga krissymtom, säger Kristina Scharp, utbildningsansvarig vid Svenskt Näringsliv.

Hon säger också att nya angreppssätt måste tas till för att lösa dagens problem och ge förutsättningar för en mer konkurrenskraftig utbildning.

- Att låta HUI att undersöka hur det svenska utbildningssystemet fungerar utifrån ett branschperspektiv är ett steg i den riktningen.

Den första rapporten ger en övergripande bild över utbildningssektorns sammansättning, storlek, kostnader och resultat. Några problemområden som tas upp är:

- Låg flexibilitet
- Lokala kostnadsvariationer
- Kostnadseffektivitet
- Ökade utbildningskrav och matchningsproblem
- Finansiering och produktion
- Global konkurrens

Dessa områden kommer att studeras vidare i kommande rapporter. Den nästa kommer den 12 juni.