Svenska klimatåtaganden - pengar i sjön?

Sverige är enligt EU-kommissionen det land som får de högsta direkta kostnaderna för de förslag som ingår i Energi- och klimatpaketet. Trots det tycks innebörden av den aktuella debatten vara att det svenska åtagandet är "gratis" och enbart ger ekonomiska fördelar. Det är svårt att beräkna de reella kostnaderna, men i en färsk rapport visar Svenskt Näringsliv på ekonomiska och sociala konsekvenser för alla svenskar.

Enligt regeringskansliets expertgrupp för miljöstudier medför svenska åtaganden om utsläppsminskningar "utan synbara miljövinster" kostnader på ca 10 miljarder per år, eller närmare 3 000 kronor per hushåll. Dessa pengar skulle ha gjort avsevärt större nytta på de håll där potentialen för snabba minskningar av utsläppen är stora.
Övriga förslag i EU:s Energi- och klimatpaket leder också till stora kostnader. EU-kommissionens egna beräkningar pekar på sammantaget 0,78 procent av BNP år 2020, motsvarande 5 000 kronor per förvärvsarbetande svensk. Kommissionen beräknar också att Sverige tappar 0,2 procent i sysselsättning vilket motsvarar 10 000 jobb. Effekten på Sverige är mer än 50 procent större än genomsnittet av EU-länderna.
Men Sverige har utöver EU-målen satt egna, mera långtgående, mål. För närvarande finns ingen beräkning över vilka merkostnader och hur många ytterligare förlorade jobb det leder till. Men erfarenheten visar att marginalkostnaden för ytterligare utsläppsminskningar inte är linjär, utan att varje ytterligare minskning leder till allt mer stegrande kostnader.
Rapporten från Svenskt Näringsliv redovisar också de åtgärder som redan gjorts i Sverige och pekar på att samma pengar i framtiden skulle kunna ge mångfalt bättre resultat om åtgärder sätts in på de håll i världen där man inte kommit lika långt som Sverige när det gäller energiproduktion och utsläppsreduktioner. Svenskt Näringsliv arbetar för en smart klimpatpolitik.
Hela rapporten finns att läsa på Svenskt Näringsliv hemsida: www.svensktnaringsliv.se