Svenskt Näringsliv föreslår lägre saldomål

Sverige har för närvarande ett överskottsmål för den offentliga sektorns finansiella sparande. En utredning har föreslagit att överskottsmålet görs obligatoriskt och förs in i lagstiftningen.

Svenskt Näringsliv stödjer förslaget om lagreglering, men vänder sig mot begreppet överskottsmål. - Det är mer korrekt att använda ordet saldomål, eftersom det är mer neutralt, säger Urban Bäckström, VD på Svenskt Näringsliv. När det nuvarande saldomålet om en (1) procent infördes var syftet att fram till 2010 få ner den offentliga sektorns nettoskuld till noll. Detta mål uppfylldes redan 2005 och numera har den offentliga sektorn en nettoförmögenhet motsvarande 15 procent av BNP. - Att fortsätta med ett positivt saldomål skulle innebära en fortgående förmögenhetsuppbyggnad i den offentliga sektorn, samtidigt som den privata sektorn hålls tillbaka genom en högre beskattning än vad som behövs för att finansiera den offentliga verksamheten. Det är en politik som ger alltför stora kostnader, menar Urban Bäckström. Svenskt Näringsliv föreslår att det nya saldomålet sätts i ett intervall mellan minus en (-1) och noll (0) procent. - Ett mål på dessa nivåer är fullt tillräckligt för att stabilisera statsskulden. Dessutom har det stöd av EU-kommissionens analys, som visar att det räcker för att skapa en tillräcklig säkerhetsmarginal i de offentliga finanserna, säger Urban Bäckström. Svenskt Näringslivs remissvar finns tillgängliga på www.svensktnaringsliv.se Ytterligare information: Peter Isling, presschef, 08-553 430 19