Svenskt Näringslivs konjunkturprognos: Hägringar

Report this content

Den hägrande återhämtningen i den svenska ekonomin sker långsamt. Under krisvintern sköts många kapitalinköp upp och lager avvecklades. Nu går utvecklingen åt andra hållet vilket resulterar i en tillfällig rekyl upp, påspädd av många länders expansiva penning- och finanspolitik. Dessa effekter klingar emellertid av under nästa år, samtidigt som arbetslösheten fortsätter att öka.

Den internationella konjunkturen förbättras, särskilt i Asien. Men det är delvis ett resultat av tillfälliga stimulanser och att man genomför tidigare uppskjutna investeringar. Det kan därför ske bakslag under återhämtningen, och den långsiktiga tillväxten blir lägre än den varit åren innan krisen. – Många behöver betala av sina skulder under åtskilliga år, det gäller både hushåll och länder. Dessutom är möjligheterna att inflatera bort skulderna mindre än vad många tror, säger Stefan Fölster, chefekonom på Svenskt Näringsliv. En svag konsumtionstillväxt är den viktigaste förklaringen till att den svenska ekonomin bromsat hårdare än många länder i Västeuropa. När osäkerheten om jobben är stor väljer många svenskar att öka sitt sparande för att bygga upp en buffert inför sämre tider. Före krisen hade inte ens hälften av svenskarna finansiella tillgångar som överskred 50 000 kr. När osäkerheten om jobben skingras kommer emellertid många att ha råd att spendera något mer. – Det finns en potential för en bättre utveckling av konsumtionen, även om den ökande arbetslösheten förblir en hämsko, fortsätter Stefan Fölster. I en särskild del av rapporten visas att några länder har undvikit recession helt och hållet. Ett av dem är Australien. Inslag i Australiens politik är strukturreformer och successivt allt bättre statsfinanser. – Australiens centralbank lade om penningpolitiken till att bli mer åtstramande redan 2002. Liksom i Kina möttes lågkonjunkturen också med investeringsstimulanser. I många avseenden är detta en krispolitik som saknats i Sverige, avslutar Stefan Fölster. Hela rapporten finns på Svenskt Näringslivs hemsida: www.svensktnaringsliv.se.

Prenumerera

Dokument & länkar