Urban Bäckström i Almedalen: Den internationella krisen kräver krafttag också i Sverige

Den internationella ekonomiska och finansiella kris som vi nu ser torna upp sig är en allvarlig kombination av 1970-talets inflationskris och skuldkrisen vid 1990-talets inledning. Problemen i den globala ekonomin är oundvikliga och det krävs krafttag för att mildra verkningarna för Sverige.

Så sammanfattar Urban Bäckström innehållet i det ekonomiska seminarium om vart världsekonomin är på väg som Svenskt Näringsliv genomförde på måndagseftermiddagen.

Den bild som de inbjudna toppekonomerna professor Kenneth Rogoff, Harvard University, och William R White, som nyligen lämnat posten som chefekonom vid Bank for International Settlements (BIS), målade upp var påtagligt mer pessimistisk än den som hittills präglat den svenska ekonomiska debatten.

- Vad vi nu ser, sammanfattade Urban Bäckström vid en efterföljande pressträff, är både ett snabbt ökande inflationstryck från livsmedels- och råvarusidan och en alarmerande hög skuldsättning inom privat sektor i framför allt USA men även i en hel del andra länder. Krediter har tillåtits växa i en oacceptabel omfattning och varken regeringar eller centralbanker har slagit till bromsarna i tid.

Bäckström pekade på fyra oundvikliga anpassningsvägar i den globala ekonomin:

• Den snabba inflationsuppgång som nu sker världen över måste dämpas. Annars riskerar världsekonomin att hamna i ännu värre problem framöver.
• Där priser på fastigheter och andra kapitaltillgångar har stigit för mycket är det nödvändigt att det tillåts ske en anpassning nedåt.
• Där hushållssparandet sjunkit för lågt måste en anpassning uppåt äga rum.
• Där skulder inte kan betalas måste en avskrivning ske.


Urban Bäckström nämnde särskilt fyra områden för den ekonomiska politiken i Sverige:

1. Penningpolitiken måste vara stram, kanske rentav stramare, annars kan det bli ännu högre räntor senare.

2. Vi måste få en mer flexibel arbetsmarknad, lägre skatter samt färre och enklare regler kring företagande. I ett hårdare internationellt klimat är det viktigt att svenska företag kan ställa om för att dra nytta av den efterfrågan som faktiskt finns. Därför brådskar nu den här typen av reformer.

3. Trots att det gått ungefär femton år sedan den svenska bankkrisen har olika regeringar underlåtit att dra viktiga operativa slutsatser av det som då hände. Regering och riksdag måste nu skyndsamt se till att ett tydligt regelverk för hantering av banker i kris kommer på plats.

4. Men det räcker inte med detta. Lärdomen från det som världen nu upplever är att stora finansiella cykler leder till allvarliga skadeverkningar när det gäller ekonomisk stabilitet, näringslivsklimat och sysselsättning. Den alltför snabba kreditexpansionen som är roten till de problem som världsekonomin nu upplever måste motverkas framgent av den ekonomiska politiken.

o Därför behövs det ett nytt makrofinansiellt ramverk för den ekonomiska politiken. Penningpolitiken måste kunna dämpa en alltför kraftig kreditexpansion även om inflationen är låg och under kontroll. Det måste ingå tydligt i Riksbankens uppdrag och vara allmänt accepterat. Även olika finansiella regelverk måste kunna användas för att bromsa en för snabb kreditexpansion.

o Det måste även till ett mycket nära samarbete mellan Riksbanken och Finansinspektionen för att finansiella problem ska kunna motverkas redan innan de blivit allvarliga. Statsmakterna bör överväga en renodling av Finansinspektionens verksamhet och en sammanslagning med Riksbanken. Riksbanken är i slutändan den myndighet som tvingas hantera allvarliga likviditetsproblem. Då är det också rimligt att Riksbanken på ett tydligare sätt kan vara med och motverka uppkomsten av sådana finansiella överdrifter också med andra medel än penningpolitiken.