Utbildningens kvalitet bör styra finansieringen

I dag är det kvantitativa mått som styr finansieringen av universitet och högskolor. Det borde vara kvalitativa mått som styr hävdas i en rapport från Svenskt Näringsliv.

Rapporten, som ingår i en rapportserie som Handelns Utredningsinstitut (HUI) gör på uppdrag av Svenskt Näringsliv, framhåller att de höga utbildningskostnaderna bör leda till att fokus hamnar på utbildningars kvalitet.

De utbildningar som håller en hög kvalitet ska premieras. Idag tilldelas universitet och högskolor medel baserat på antal helårsstudenter och antal helårsprestationer som utförs, två kvantitativa mått. Däremot beaktas inte kvaliteten i det nuvarande finansieringssystemet.

Detta kräver att ett antal indikatorer tas fram som gör det lättare att jämföra högskoleutbildningar. Det leder till en kvalitetstävlan. Samtidigt kan informationen till studenter som ska välja utbildning förbättras. Kvalitetsmått blir också en viktig information till blivande arbetsgivare. Idag består informationen om olika utbildningsvägar på högskolenivå ofta av marknadsföringsmaterial. Många utbildningsval är dessutom baserade på lärosätenas status och varumärken.

- Belöna kvalitet, inte kvantitet. Den svenska eftergymnasiala utbildningen måste bli mer konkurrenskraftig. Det är viktigt att vi tar fram verktyg för att mäta kvalitet. Högskolorna måste också lära av KY-utbildningar och privata utbildningar som i många fall är mer effektiva och har en bra samverkan med näringslivet, säger Kristina Scharp, ansvarig för utbildningsfrågor i Svenskt Näringsliv.

- Högskolor och universitet måste bli bättre på att jämföra sig med andra utbildningsformer och framförallt gentemot utbildningar i andra länder. Svenska studenter och företag måste kunna stå sig väl i den internationella konkurrensen, fortsätter Kristina Scharp.

Rapporten Utbildning som bransch – en analys av högskola och eftergymnasial utbildning finns att ladda ner från www.svensktnaringsliv.se Där finns också övriga rapporter i serien.