Växthuseffekten

Enligt Svenskt Näringslivs nya konjunkturrapport, Växthuseffekten, blir Sveriges ekonomi snabbt hetare. Kraftigt stigande konsumtion och sysselsättning påminner om situationen i slutet av 1980-talet och i slutet av 1990-talet. Arbetskraftskostnaderna i det svenska näringslivet har återigen stigit till de högsta i Europa. Det bäddar för en upprepning av tidigare svenska konjunkturmönster. Under en överhettning ackumuleras ett kostnadstryck som gör nästa lågkonjunktur djupare och längre.

Den allt starkare konjunkturen bekräftas av Svenskt Näringslivs företagarpanel för fjärde kvartalet. Företagen är mer optimistiska om utfall och planer när det gäller produktion, sysselsättning och investeringar än någon gång tidigare sedan panelen startades det tredje kvartalet 2005. Den inhemska efterfrågan, med hushållens konsumtion i spetsen, tar över som draglok i ekonomin, pådrivet av en stor sysselsättningsökning. Samtidigt bromsas exporten av en svagare omvärldskonjunktur och en allt starkare krona.
– Sveriges ekonomiska läge påminner i många avseenden om liknande situationer för såväl tio som tjugo år sedan. Efter en lågkonjunktur och några års konsolidering ökar hushållens konsumtion, samtidigt som risken för överhettning blir uppenbar, säger Stefan Fölster, chefekonom på Svenskt Näringsliv.
De båda uppgångarna runt 1988 och 1998 ledde till problem, dels uppstod bubblor på fastighets- och aktiemarknaderna och dels gav sysselsättningslyftet större utväxling på offentliga finanser i Sverige än i många andra länder, vilket användes till att ytterligare spä på efterfrågan.
– Även i denna uppgång finns en påtaglig risk att obalanser uppstår som inte uppmärksammas under konjunkturuppgången, men som kan göra nästa konjunktursvacka mer utdragen och djup, fortsätter Stefan Fölster.
Inom industrin finns redan några tecken på det. En minskande efterfrågan från USA kan förmodligen pareras av det bättre ekonomiska läget i Europa och Asien. Men den stigande kronan försvagar konkurrenskraften något. Arbetskraftskostnaderna i det svenska näringslivet har åter blivit bland de högsta i Europa, vilket behandlas närmare i en särskild temadel i rapporten. Det finns dessutom en påtaglig risk för stora arbetskraftskostnadsökningar de kommande åren.
– Arbetskraftskostnadsökningarna ackumuleras över åren och kan på några års sikt ge väsentligt försämrad konkurrenskraft, avslutar Stefan Fölster.
Hela rapporten finns på Svenskt Näringslivs hemsida: www.svensktnaringsliv.se.