”Båda sträckorna måste byggas samtidigt och snabbt”

I dag presenterade Sverigeförhandlingen utbyggnadsstrategin för höghastighetsjärnvägen mellan Stockholm och Göteborg/Malmö. Sverigeförhandlingen förordar att båda sträckorna byggs ut samtidigt och skyndsamt - och finansieras via statliga anslag och lån i Riksgälden. Då kan tågen köra på de nya banorna cirka år 2035. Den snabba utbyggnadstakten motiveras av att nyttorna ska kunna realiseras, att samhället ska dra nytta av de gjorda investeringarna och inte minst för att skapa ett robust och pålitligt järnvägssystem.

– För oss är det uppenbart att vi måste bygga båda sträckorna samtidigt och lösa finansieringen på annat sätt än med bara anslag. Går vi anslagsvägen kommer systemet att vara på plats tidigast år 2064. Med en lånefinansiering har vi banorna på plats ca 2035, säger HG Wessberg.

– Det här är en satsning på hela vårt järnvägssystem. Vi behöver nya spår som avlastar de slitna och överbelastade gamla stambanorna och som garanterar ett snabbt och pålitligt resande. Men det är också ett samhällsbygge för fler bostäder, större arbetsmarknadsregioner och ökad tillväxt, säger Catharina Håkansson Boman.

I dag har Sverigeförhandlingen presenterat följande:

• Bygg ut hela systemet skyndsamt. Sträckorna Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö bör byggas ut samtidigt.

• Bygg en kopplingspunkt i Hässleholm för att få ett effektivare nyttjande av de fyra spåren söder om Hässleholm. Därmed skapas mer plats för godståg och regionaltåg.

• Trafikverket bör fortsätta utreda behovet av fler spår närmast storstäderna samt fullfölja planeringsarbetet skyndsamt för båda sträckningarna.

– Regionförstoringseffekter uppstår först när regioner kopplas samman. Att bygga halva järnvägen betyder inte att man får halva nyttan, säger Catharina Håkansson Boman.

Om beslutet trots allt blir en utdragen utbyggnadstakt är järnvägen klar tidigast år 2064, men sannolikt senare. Om så blir fallet bör utbyggnaden av en hel sträcka från ändpunkt till ändpunkt prioriteras. Detta för att höghastighetståg ska trafikera sträckan. Utifrån de kriterier som ställts upp bör sträckan Stockholm–Göteborg byggas först, men i huvudsak parallellt följas av sträckan mot Malmö. I så fall behöver en provisorisk kopplingspunkt byggas på lämplig plats mellan Linköping och Jönköping. Den gör det möjligt för tåg Stockholm–Malmö att utnyttja den nya järnvägen mellan Järna och kopplingspunkten, och söder där om använda Södra stambanan. Kopplingspunkten bidrar både till ytterligare avlastning av Södra stambanan och till kortare restid Stockholm–Malmö.

− Med en finansiering som består av en blandning av statliga anslag, kommunal medfinansiering, och lån i Riksgälden föreslår Sverigeförhandlingen att Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö byggs snabbt, i huvudsak parallellt och färdigställs cirka 2035. I ett sådant perspektiv behöver inte vår utbyggnadsstrategi brytas ner i kortare etapper. Då får vi snabbt ut hela nyttan och utbyggnaden blir betydligt billigare, säger HG Wessberg.

Strategi och underlag:
Utbyggnadsstrategin, Trafikverkets underlag samt ytterligare information finns att hämta på www.sverigeforhandlingen.se/dokument.

För ytterligare information:
Louise Andersson, Sverigeförhandlingen: 070-308 63 43, louise.m.andersson@regeringskansliet.se
 

Sverigeförhandlingen har regeringens uppdrag att förhandla om en finansiering av höghastighetsjärnväg mellan Stockholm och Göteborg/Malmö samt om åtgärder som förbättrar kollektivtrafiken i storstadsregionerna. Totalt ska infrastruktursatsningar runt om i Sverige möjliggöra byggandet av cirka 100 000 nya bostäder.

Förhandlingen har också i uppdrag att titta på en möjlig utbyggnad av järnvägen i norr och ingå överenskommelser för att främja cykling. Vidare ska förhandlingen analysera och pröva möjliga finansieringslösningar för Östlig förbindelse samt utreda ytterligare en fast förbindelse mellan Sverige och Danmark.

​www.sverigeforhandlingen.se