Stora prisskillnader i kostnad för ny elproduktion

​Nyinvesteringar i kärnkraft är ekonomiskt konkurrenskraftiga. Det visar en ny studie som Sveriges basindustrier låtit genomföra*. Undantas politiska styrmedel i form av skatter, avgifter och bidrag är både vatten- och kärnkraft betydligt mer kostnadseffektiva än investeringar i vindkraft. Vindkraften är cirka 65 procent dyrare än vattenkraft och cirka 50 procent dyrare än kärnkraft.

Sveriges basindustriers samarbetsorganisation, SKGS, har låtit Pricewaterhouse­Coopers göra en indikativ beräkning av kostnaderna för nyinvesteringar i kärn-, vatten- respektive vindkraft. Beräkningarna har gjorts exklusive skatter, avdrag och bidrag i syfte att synliggöra de oreglerade förutsättningarna för respektive kraftslag. För kärnkraften har dock avgiften för avfallshantering och avveckling av kärnverksamhet inkluderats i kalkylen. 

- Basindustrins inställning i energifrågan är pragmatisk. För att klara jobb och tillväxt i Sverige behöver industrin koldioxidfri och konkurrenskraftigt prissatt el, oavsett varifrån den kommer. I diskussionen om framtidens energiförsörjning har ibland de olika energislagens konkurrenskraft varit oklar. För basindustrin har det därför varit viktigt att försöka bringa klarhet och ta reda på vad ny elproduktion egentligen kan komma att kosta , säger Kenneth Eriksson, ordförande i SKGS. 

För att kostnaderna för ny elproduktion mellan de olika kraftslagen skall kunna jämföras har studien beräknat ett lägsta elpris baserat på de marknadsmässiga avkastningskrav som finns inom energisektorn, exklusive skatter, avgifter och bidrag. En investering som möter marknadsmässiga avkastningskrav ger enligt studien, ett lägsta elpris för vattenkraft på 390 SEK/MWh, för kärnkraft 421 respektive 295 SEK/MWh och för vindkraft 645 SEK/MWh. Studien visar även att marginalkostnaden för vindkraft är högre än för vatten- och kärnkraft. Exklusive skatter, avgifter och bidrag är de 60 SEK/MWh för vattenkraft, 100 SEK/MWh för kärnkraft och 150 SEK/MWh för vindkraft. 

- Den nya studien pekar på att investeringar i kärnkraft, som Sveriges nya energipolitik möjliggör, är kostnadseffektiva. I ett scenario där investeringar i ny kärnkraft ges samma avkastningskrav, låneränta och kapitalstruktur som vatten- och vindkraft blir kärnkraften till och med det billigaste kraftslaget, fortsätter Kenneth Eriksson. 

I studien har två beräkningsmodeller för kärnkraft använts, dels där statliga lånegarantier ingår dels där de inte ingår. Utan statliga lånegarantier blir risken högre för privata aktörer vilket påverkar kapitalstruktur, avkastningskrav och lånefinansiering. I ett scenario där investeringar i ny kärnkraft ges samma avkastningskrav, låneränta och kapitalstruktur som vatten- och vindkraft blir kärnkraften det billigaste kraftslaget. Även om förutsättningarna för de olika kraftslagen varierar är samtliga tre kraftslag i studien kapitalintensiva men med relativt låga marginalkostnader jämfört med fossila bränslen. 

- Studien visar att vindkraften, med nuvarande elpriser, är beroende av mycket omfattande subventioner för att bli ett konkurrenskraftigt alternativ och att det i princip är omöjligt att bygga ny vattenkraft på grund av gällande miljölagstiftning och lokal opinion. Återstår gör då kärnkraften som både är koldioxidfri och ekonomiskt konkurrenskraftig, avslutar Kenneth Eriksson.

Diagrammet nedan visar lägsta nödvändiga elpris för att vatten-, kärn- och vindkraft skall vara lönsamma med marknadsmässiga avkastningskrav, exklusive skatter, avgifter och bidrag.

 

*Om rapporten ”Vad kostar kraften?”

Sveriges basindustrier har låtit PricewaterhouseCoopers göra en indikativ beräkning av kostnaden för investeringar i ny kraftproduktion i vatten-, kärn- och vindkraft i Sverige.  Kostnadsberäkningsmodell, indata och antaganden redovisas i sin helhet i rapporten. Underlag är hämtade ur offentliga källor, intervjuer med aktörer och från PwC:s samlade erfarenhet från energisektorn. Uppgifterna är framtagna i indikativt syfte och kan inte användas som underlag för investeringsbeslut. 

För mer information, kontakta; 

Kenneth Eriksson, ordförande SKGS, 070-591 52 77
Lars-Erik Axelsson, presskontakt SKGS, 070-587 72 28

SKGS är ett samarbete mellan de fyra branschföreningarna Skogsindustrierna, Plast- & Kemiföretagen, SveMin och Jernkontoret. SKGS arbetar med den svenska basindustrins energifrågor. Basindustrin sysselsätter 400 000 personer och har ett exportvärde på 275 miljarder kronor.

Taggar:

Media

Media

Dokument & länkar