”Bluffprodukter” – en effekt av felaktig finansiering

Report this content

På DN debatt idag den 15 augusti, lyfts frågan om hur apotekens utökade sortiment påverkar bilden av apotek som en del av hälso- och sjukvård.

Debattförfattarna missar grundproblemet, nämligen hur dagens apoteksverksamhet finansieras. Apotekens finansieringsmodell måste ändras.

Sveriges Farmaceuter delar den oro som debattartikeln ger uttryck för, nämligen att sortimentet utvecklas i en riktning som riskerar att skada det gedigna förtroende som mätning efter mätning visar att allmänheten har för apoteken och för den kompetens man får tillgång till på apoteken.

Men debattförfattarna missar grundproblemet, nämligen hur dagens apoteksverksamhet finansieras. Ersättningen för det viktiga arbetet med expedition av receptläkemedel med tillhörande rådgivning i hur läkemedlen skall användas, den basverksamhet som rättfärdigar existensen av apotek, erkänns inte som viktigt av samhället (läs TLV) och ersätts därför inte på ett sätt som ger apoteken rätt incitament att utveckla verksamheten.

Att utveckla apoteken i riktning mot att utgöra en länk i hälso- och sjukvården, att förstärka vårdens budskap, att stötta konsumenten i att använda läkemedel rätt kräver att samhället bejakar det arbetet och ersätter apoteken för detta. Och för att utveckla apoteken i den riktningen krävs det rätt kompetens såväl på apoteksgolvet som på centrala funktioner för sortimentsutveckling mm.

Den totala kostnaden för läkemedel i Sverige är ca 35 miljarder kronor om året och forskning visar på kostnader för felanvändning av läkemedel på mellan 10-60 miljarder kronor. Felaktig läkemedelsanvändning är den näst vanligaste orsaken till att patienter skadas i vården. Om apotekares och receptariers kompetens på apotek kan utnyttjas bättre för att förbättra läkemedelsanvändningen så finns stora besparingar att göra, inte bara i pengar utan först och främst i mänskligt lidande. En finländsk studie från 2009 visade att den rådgivning allmänheten fick av farmaceuter på apotek sparade samhället kostnader på 565 miljoner euro per år, främst genom att undvika att behöva kontakta vården. En svensk studie av betydelsen av apotekens rådgivning i samband med identifierade läkemedelsrelaterade problem visade på en besparingspotential på 3 miljarder för hälso- och sjukvården.

Men det kräver att apotekens finansieringsmodell ändras. Idag går det inte att driva ett apotek med god farmaceutisk bemanning som ger möjligheter till att arbeta på ett sätt som tydliggör rollen i hälso- och sjukvården. Man tvingas att komplettera finansieringen med, inte bara försäljning av receptfria läkemedel i konkurrens med bensinstationer och andra, utan också ett ökande sortiment av produkter som går allt länge ut från det som kan betraktas som egenvårdsprodukter med dokumenterad effekt.

Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv måste vi fråga oss om vi har råd att inte utnyttja den farmaceutiska kompetens som finns på landets alla apotek bättre.

Thony Björk

Ordförande

Sveriges Farmaceuter

Kontakt: Mia Lindström, presskontakt 0709-39 99 12 eller Thony Björk, förbundsordförande 0709-39 99 01.

Sveriges Farmaceuter är en partipolitiskt obunden och ideell organisation som grundades 1903 och har drygt 7 100 medlemmar. Vår uppgift är att utveckla och marknadsföra farmaceuternas kompetens och stärka farmaceuternas professionella villkor. Sveriges Farmaceuter tillhör Saco.

Taggar:

Dokument & länkar