Få unga känner till farmacevtyrkena
Alla vet vad en läkare eller sjuksköterska gör men hur många vet vad en farmacevt gör? Enligt en ny undersökning är det bara en av tio som mycket väl känner till farmacevtyrkena. Det trots att farmacevterna har en nyckelroll som läkemedelexperter i samhället; inom läkemedelsforskningen, på sjukhus och på apotek. Sveriges Farmacevtförbund finns på Saco-mässan i Älvsjö idag och imorgon fredag, för att lyfta dessa okända yrken gentemot naturvetenskapligt intresserade ungdomar som vill arbeta för en friskare värld.
En färsk undersökning visar att endast en tredjedel i åldersgruppen 16-39 år väl känner till receptarieyrket och endast fyra av tio känner väl till samlingsbegreppet farmacevt*. En tydlig majoritet i den yngre generationen har alltså liten kunskap om dessa yrkestitlar. Apotekaryrket är mer känt, sex av tio känner väl till det.
Varför ska man bli farmacevt? Det främsta skälet är att farmacevtyrkena är viktiga och spännande yrken. Farmacevten kan bidra till en bättre folkhälsa genom en förbättrad läkemedelsanvändning. En väg är att vara med och utveckla nya läkemedel och en annan är rådgivning kring de läkemedel som redan finns och används.
Farmacevter behövs i en rad roller inom hälso- och sjukvårdsområdet. Exempel på arbetsgivare är sjukhus, myndigheter och läkemedelsföretag. Möjligheten att arbeta utomlands är goda, särskilt för apotekare, då de flesta läkemedelsföretag numera är globala och sjukdomsbehandlingar är av globalt intresse. Farmacevtens arbetsuppgifter på apotek finns reglerade i svensk lagstiftning. Om det saknas farmacevter hindras inte bara kunderna att få sin medicin det finns också en stor risk för att rådgivningen kring läkemedel försämras eller uteblir. Att det finns tillräckligt med farmacevter ligger alltså i samhällets intresse.
Möjligheterna att få jobb är generellt goda, just nu särskilt för receptarier. Flera apotekskedjor har etablerat nya apotek och bland receptarier sker stora pensionsavgångar. Behovet av läkemedel och därmed kunskap och rådgivning kring läkemedel förväntas inte minska utan tvärtom öka med en allt äldre befolkning.
Nästan 3000 personer dör varje år i Sverige på grund av felaktig läkemedelsanvändning. Sveriges Farmacevtförbund har nyligen lanserat en nollvision för att komma tillrätta med läkemedelsrelaterade problem. Farmacevterna kan aktivt bidra med sin kunskap för att tillsammans med andra yrkesgrupper förbättra läkemedelsanvändningen i Sverige.
Nu är det farmacevtyrkenas tur att uppmärksammas. Dessa relativt okända yrken är framtidsyrken för naturvetenskapligt intresserade ungdomar som vill bidra till en friskare värld.
*Farmacevt är ett samlingsbegrepp för apotekare och receptarie. Apotekare läser en femårig högskoleutbildning och receptarie en treårig högskoleutbildning. Utbildningarna har olika inriktningar, apotekarutbildningen är mer forskningsförberedande och receptarieutbildningen är mer inriktad på arbetet på apotek.
Undersökningen genomfördes via Demoskops telefonrekryterade internetpanel, totalt 1113 intervjuer mellan den 29 september och 3 oktober 2011. Ansvarig för undersökningen på Demoskop är Per Nilsson (073 -5225537).
Kontakt
Celina Swing, studentombudsman, telefon 0709-399911, celina.swing@farmacevtforbundet.se
Malin Schiratzki, informationsansvarig, 0709-39 99 12, malin.schiratzki@farmacevtforbundet.se
Sveriges Farmacevtförbund är en partipolitiskt obunden och ideell organisation som grundades 1903 och har drygt 7 500 medlemmar. Sveriges Farmacevtförbund tillhör SACO. www.farmacevtforbundet.se
Taggar: