Bostadsorganisationernas tålamod är slut De stora skillnaderna i kommunala taxor kvarstår

Bostadsorganisationernas tålamod är slut - De stora skillnaderna i kommunala taxor kvarstår Den låga inflationen och ränteläget har inte väsentligt sänkt de kommunala avgifterna för elnät, fjärrvärme, VA och avfall. Samtidigt kvarstår skillnaderna i taxor mellan de dyraste och de billigaste kommunerna i landet. Det visar Nils Holgerssonundersökningen av taxor och avgifter på el, VA, sophämtning och fjärrvärme i samtliga kommuner som genomförts av bostadsorganisationerna Sveriges Fastighetsägare, SABO, Hyresgästernas Riksförbund, HSB och Riksbyggen. Organisationerna kräver att regeringen inrättar en instans där boende och fastighetsägare kan få skäligheten i monopolprissättningen i kommunerna prövad och ändrad. Elnätskostnaderna har inte sänkts sedan förra årets undersökning trots att Energimyndigheten har föreskrivit om sänkta elnätskostnader. Medan staten utreder får boende och fastighetsägare betala högre priser än nödvändigt. Det kan inte vara rätt att kommunerna ska göra stora vinster på sin monopolverksamhet. Nu måste leverantörerna ta krafttag och sänka sina priser, anser bostadsorganisationerna. Om det inte sker bör statsmakterna föreslå åtgärder för att kontrollera och följa upp prissättningen i de kommunala monopolen. Elhandeln är sedan förra året konkurrensutsatt. Kunderna har möjlighet att på marknadens villkor köpa el men kunskapsklyftan är stor mellan leverantör och kund. De kunder som inte aktivt väljer elleverantör betalar idag ett högre pris för sin el. På så sätt hjälper de landets elleverantörer att årligen ackumulera ett överskott på mellan två och tre miljarder kronor. Ett enda telefonsamtal till elleverantören är vad som krävs för att elabonnenten ska få en lägre eltaxa. Avgifterna för fjärrvärme och VA är över en flerårsperiod oförändrade trots att dessa kapitalintensiva verksamheter borde påverkas av lägre räntenivåer. Kostnaderna för avfallshantering har på ett år stigit med 14,5 procent, vilket skall jämföras med ett nära nog oförändrat KPI under samma period. Ungefär hälften av kostnadsökningen kan förklaras med den deponiskatt (250 kr/ton avfall) som infördes 1 januari 2000. Materialet i undersökningen ger en detaljerad redovisning av varje avgiftslag i samtliga kommuner i landet. Hela undersökningen finns på internetadressen www.nilsholgersson.nu. För ytterligare information kontakta gärna personerna i den grupp som har genomfört undersökningen: Solveig Larsen, Sveriges Fastighetsägare, telefon 0709-18 57 33 Anders Matsson, Hyresgästernas Riksförbund, 08-791 02 00 Lennart Berndtsson, HSB, 08-785 35 12 Rune Blomquist, Riksbyggen, 08-698 41 33 eller 070-698 41 33 Gunnar Wiberg, SABO, 08-406 55 00 Bifogad: 1 bilaga Bilaga Nils Holgerssonundersökningen De dyraste kommunerna är de som saknar fjärrvärme och där oljeprisökningen har fått fullt genomslag. Dyrast är Tanum (cirka 274 kronor/kvadratmeter). Samtidigt domineras inte dessa kommuner av flerbostadshus, vilket Nils Holgerssonundersökningen huvudsakligen fokuserar på. Av större intresse är därför större kommuner med fler än 35000 invånare och där fjärrvärmenätet är fullt utbyggt. Dyraste kommuner med invånarantal över 35000 Bland de kommuner som lämnat uppgifter om samtliga sina taxor och avgifter hade dessa de högsta sammanlagda kostnaderna i undersökningen. Karlskrona 245,44 kr/kvm Gotland 238,50 kr/kvm Falun 233,88 kr/kvm Lerum 221,73 kr/kvm Norrtälje221,07 kr/kvm Billigaste kommuner med invånarantal över 35000 Östersund148,91 kr/kvm Luleå 149,65 kr/kvm Linköping157,90 kr/kvm Västerås 164,25 kr/kvm Eskilstuna 169,75 kr/kvm Medelkostnaden för kommuner med innevånarantal över 35.000 är ca 194 kr/kvm (för kommuner med fjärrvärme) och 210 kr/kvm (för kommuner utan fjärrvärme). Samtliga ovan listade kommuner har fjärrvärme. Hela undersökningen finns på internetadressen www.nilsholgersson.nu. ------------------------------------------------------------ Denna information skickades av BIT http://www.bit.se Följande filer finns att ladda ned: http://www.bit.se/bitonline/2000/09/14/20000914BIT00160/bit0001.doc http://www.bit.se/bitonline/2000/09/14/20000914BIT00160/bit0002.pdf