Banbrytande ingenjörssnillen nominerade till Polhemspriset
Tre svenska ingenjörer har nominerats till årets Polhemspris för sina banbrytande innovationer i människans tjänst. Sveriges äldsta och finaste teknikpris delas ut 18 november. Redan nu står det klart att vinnarvalet står mellan skaparna av den nya lågstrålande och säkrare mammografin, ABB:s kontroll- och skyddssystem för smarta elnät respektive forskningsanläggningen MAX-lab i Lund.
De tre nominerade till Polhemspriset 2014, som delas ut av Sveriges Ingenjörer, är:
Mats Danielsson för en effektiv och lågstrålande röntgenmetod för medicinsk användning. Han har skapat MicroDose Mammography som ger både bättre röntgenbilder och halverad stråldos jämfört med tidigare mammografisystem. Detta hjälper för att upptäcka bröstcancer i ett tidigare skede, när den fortfarande går att bota, samtidigt som den lägre stråldosen minskar risken för att strålningen i sig orsakar cancer.
Mats Danielsson, som är professor i medicinsk bildteknik vid KTH, fick idén i slutet av 1990-talet när han forskade i partikelfysik vid CERN-laboratoriet i Schweiz. Han insåg snabbt att principer för partikeldetektorerna där även kunde användas medicinskt och utvecklade sedan idén till den nya röntgenmetoden. Idag används MicroDose Mammography på sjukhus runt om i Sverige, bland annat Södersjukhuset i Stockholm, och i ett 40-tal andra länder.
Mats Danielsson, född 1965 i småländska Norra Solberga, bor nu i Täby och forskar vidare på KTH, närmast med sikte på att skapa en bättre datortomograf. Han nås på telefon 070-371 06 91.
Hans Björklund för kontroll- och skyddssystem för elnät. Han förstod tidigt hur den snabba utvecklingen av datorer kunde användas för att förbättra elnätens prestanda. Han introducerade mikroprocessorer för högspänd likström och är idégivaren och utvecklingsledaren för flera generationer högteknologiska, mjukvarubaserade koncept för kontroll och skydd av elnät.
Systemen möjliggör snabb uppgradering av existerande elnät men lägger också grunden för framtidens smarta elnät. Den ökade tillförsel av förnybar energi från till exempel vind och sol och en ökad elhandel över världen kräver ännu mer av elnäten i form av driftsäkerhet och styrning; fel i kraftöverföringen kan påverka elförsörjningen till miljoner abonnenter och resultera i stora ekonomiska och samhälleliga konsekvenser. Hans Björklunds innovativa lösningar har blivit stora kommersiella framgångar och är viktiga faktorer för ABB:s internationellt ledande roll inom elkraft, såväl marknadsmässigt som teknologiskt.
Hans Björklund, född 1950 i Ludvika, är nu Corporate Executive Engineer på ABB i Ludvika. Han nås på telefon 070-521 07 71.
Mikael Eriksson för utvecklingen av den världsledande synkrotronljus-anläggningen MAX-lab i Lund. Den låter forskare att som i ”supermikroskop” detaljstudera olika materials uppbyggnad och egenskaper och flytta kunskapsfronten framåt inom områden som miljö, energi och medicin.
Mikael Eriksson är senior professor i acceleratorfysik vid Lunds universitet och maskinchef på MAX-lab. I snart 45 år har han konstruerat och utvecklat anläggningar för synkrotronljus, ett högintensivt röntgenljus som gör det möjligt att se in i materialen i detalj. Elektroner accelereras till nära ljusets hastighet och snurrar i ett cirkelformat rör, en synkrotronljusring, som kan ha en omkrets på upp till ett par kilometer. MAX-lab, med tre synkrotronljusringar, har använts av bland andra arkeologer för att bromsa Vasaskeppets sönderfall och av ozonforskare för att lösa gåtan bakom ozonlagrets uttunning.
Mikael Eriksson, född 1945 i Norrköping, bor i Hörby. Närmast ser han fram emot sin fjärde synkrotronljusring, MAX IV, som blir del av en ny toppmodern anläggning 2016. Han nås på telefon 070-932 34 33.
Fria bilder på de nominerade bifogas detta mail. Ange dock fotografens namn. (Mats Danielsson/Mikael Eriksson, foto: Pernilla Pettersson. Hans Björklund, foto: Sara Ringström)
Närmast ska det särskilda Polhemsrådet utse vem som kommer att föräras Polhemspriset 2014. Vinnaren tillkännages och får priset, en guldmedalj och 250 000 kronor, vid den stora Polhemsfesten 18 november i Kista Science City.
Snabbfakta Polhemspriset
Instiftat 1876 till minne av Sveriges store uppfinnare Christopher Polhem (1661-1751). Utöver äran består priset av Polhemsmedaljen i guld plus 250 000 kronor.
Utdelas 18 november av Sveriges Ingenjörer för teknisk innovation på hög nivå eller genialisk lösning av ett tekniskt problem. Ska vara uthålligt miljövänlig.
Bland tidigare pristagare märks Baltzar von Platen och Carl Munthers för kylskåpet (1925), Ove Fernö för rökavvänjningsmedlet Nicorette (1987), Håkan Lans för GPS (1995), Laila Ohlgren för ”gröna knappen” på mobiltelefoner (2009) och Petra Wadström för vattenrenaren Solvatten (2013).
Fylligare fakta, intervjuer, bilder och filmer finns på www.polhemspriset.se
För mer information:
Johan Sittenfeld, sekreterare Polhemspriskommittén, 070-653 82 05
Lasse Årling, pressekreterare, 070-329 80 08
Sveriges Ingenjörer är fackförbund och intresseorganisation för landets högskoleutbildade ingenjörer.
Det är med sina 139 000 medlemmar det största förbundet inom akademikerfederationen Saco.
Se även www.sverigesingenjorer.se
Taggar:
