Läkare måste regelbundet få uppdatera sin kompetens
Endast 36 procent av vårdcentralernas läkare anser sig ha goda möjligheter att utveckla nödvändig kompetens i arbetet. Patienterna riskerar därmed att inte erbjudas den bästa och säkraste vården. Det visar Läkarförbundets enkät till samtliga läkare inom primärvården. Resultatet visar även stora skillnader i genomförd fortbildning mellan de olika landstingen/regionerna.
Minst nöjda är vårdcentralernas specialistläkare i bland annat Värmland, Dalarna, Kronoberg och Västerbotten. I Norrbotten, men även i Kalmar, Jönköping och Örebro är läkarna mer nöjda med sin fortbildning än på andra håll i landet. En förklaring är att vårdcentraler här har relativt god bemanning med större utrymme till fortbildning.
Den genomsnittliga tid som läkare i sjukvården avsätter för extern fortbildning har minskat från 8,7 till 7,1 dagar per år mellan 2007 och 2012. Allmänläkarna är sämst lottade bland specialistläkarna. Fler än var femte läkare anger att de inte haft någon internutbildning alls.
– Under den senaste tioårsperioden har läkarnas fortbildning stadigt minskat. Allmänläkarna deltar exempelvis i bara hälften så mycket utbildning som sina engelska kollegor. Svensk sjukvård närmar sig nu en kritisk gräns som inte längre garanterar att patienterna träffar läkare som är tillräckligt uppdaterade på nya och bättre behandlingsmetoder. Det säger Heidi Stensmyren, ordförande i Läkarförbundet.
Ett annat tydligt resultat som enkäten visar är att läkarna inom privata och småskaliga läkarledda verksamheter har bättre möjligheter att inhämta kunskaper än övriga. Även om det också här finns tydliga brister.
– De som generellt har störst problem är vårdcentraler inom offentlig sektor med många vakanta tjänster. Framför allt är det den pressade arbetssituationen som gör det svårt att hinna avsätta tid för nödvändig fortbildning, säger Ove Andersson, andre vice ordförande i Läkarförbundet
Tre åtgärder skulle lösa bristen på tillräcklig fortbildning bland läkare
1) Reglera fortbildningen. Ett viktigt skäl till minskad fortbildning är att det saknas reglerade krav i Sverige på systematisk fortbildning. Läkarförbundets kräver därför är att fortbildning regleras i särskild föreskrift. Dessutom att det införs krav i regelböcker och avtal vid upphandlingar om att läkare avsätter åtminstone en halvdag i veckan på internutbildning och egen fortbildning och minst tio dagar på extern fortbildning per år.
2) Åtgärda läkarbristen i primärvården. Andelen läkare som arbetar i primärvården i Sverige är en av de lägsta i hela OECD. För att klara sitt åtagande behöver primärvården byggas ut till en bemanning som motsvarar en heltidsarbetande specialistläkare per 1 500 invånare.
3) Småskaliga läkarledda verksamheter måste stimuleras. Detta är en av de viktigaste åtgärderna för att påskynda utvecklingen mot en effektiv och kvalitativ primärvård. Vårdvalet måste utvecklas, inte avvecklas som ibland förs fram i den politiska debatten.
Enkätens svarsfrekvens var 60 procent av närmare 6 600 läkare. Resultatet ska presenteras i separata delrapporter med problembeskrivning och förslag till lösningar. Den här andra rapporten innehåller uppgifter om läkarnas egna erfarenheter kring fortbildning.Mer information om Läkarförbundets rapport ”Specialistläkarnas fortbildning” finns att läsa på Läkarförbundets hemsida: www.lakarforbundet.se
Kontaktpersoner:
Heidi Stensmyren, ordförande i Sveriges läkarförbund, 070-590 70 33 heidi.stensmyren@slf.se
Ove Andersson, andre vice ordförande i Sveriges läkarförbund, 070-567 91 89 ove.andersson@slf.se
Länk för kontakt med respektive lokalförening: http://www.slf.se/Forbundet/Lakarforbundets-foreningar/Lokalforeningar/
Sveriges läkarförbund är läkarnas fackliga och professionella organisation. Förutom att driva fackliga frågor som löner, arbetsmiljö och anställningsvillkor arbetar vi också med frågor inom utbildning och forskning, etik och sjukvårdspolitik, företagande och ledarskap.